Två av de åtalade i en den omtalade jaktbrottshärvan, däribland Karl Hedin, har försökt få tingsrätten att avvisa delar av åklagarens bevisning då man anser att den inte tillkommit på rätt sätt.
Tingsrätten anser dock att bevisningen tillkommit på rätt sätt och avvisar försvarets yrkanden.
Företagsledaren Karl Hedin är, tillsammans med tre andra personer, åtalade i en omtalad jaktbrottshärva i Västmanland. Karl Hedin åtalades, tillsammans med en annan man för grovt jaktbrott i samband med en påstådd vargjakt i oktober 2018.
Ytterligare en man och en kvinna åtalades, tillsammans med Karl Hedin, för att vid ett annat tillfälle ha hanterat giftet karbofuran i syfte att döda varg. Enligt stämningsansökan ska mannen i paret ha tagit emot giftet med uppstå att döda varg för att sedan ha vägt upp det och förvarat detta i påsar hemma hos sig och på andra ställen.
Kvinnan, som tidigare beskrivit som åklagarens ”hemliga vittne”, ska i sin tur ”varit behjälplig” vid makens förberedelse till grovt jaktbrott.
Förhördes åtta gånger innan hon misstänktes för brott
Efter att åtal väcktes har två av de åtalade männens försvarare yrkat att tingsrätten inte ska tillåta uppläsning eller uppspelning av de åtta förhör som hållits med kvinnan, innan hon underrättades om att hon var misstänkt för brott. Försvararna har också yrkat att tingsrätten ska avvisa delar av åklagarens åberopade bevisning som gäller uppspelning av samtal.
Skälet är enligt försvaret att kvinnan, vid det första förhöret innan hon misstänktes för brott, upplystes om att hon som närstående inte var skyldig att vittna och vid detta förhör lämnat sådana uppgifter att hon borde ha underrättats om brottsmisstanke och inte hörts som vittne. Enligt försvaret har denna underlåtenhet att inte underrätta kvinnan om brottsmisstanke lett till att kvinnan ”förvägrats sin rätt till försvarare och att inte behöva yttra sig”, vilket strider mot Europakonventionen. Eftersom den gärning som hennes make åtalas för har sådan omedelbart samband med den gärning som Karl Hedin åtalats för har hon, enligt försvaret, inte heller haft skyldighet att vittna mot honom.
Försvaret anser vidare att åklagaren ”kringgått systemet” genom att underrätta kvinnan om brottsmisstanke när hon sagt sig inte vilja vittna i syfte att använda hennes uppgifter vid förhör med hennes make och Karl Hedin.
Slutligen anser försvaret att åklagaren inte haft rättsliga förutsättningar för den hemliga avlyssningen av samtal som gjorts under förundersökningen. Försvaret hänvisar, bland annat, till Riksåklagaren angivit att hemlig avlyssning för aktuella brott är närmast utesluten med hänsyn till straffvärdepraxis för enstaka brott.
”Förhörts utan att pressas”
Åklagaren har å sin sida hävdat att kvinnan förhörts utan att ha ”utsatts för press av förhörsledarna” och anser att det borde vara ”okontroversiellt att höra en
medtilltalad som tillsammans med sin make åtalats för att ha gjort sig skyldig till brott”. Dessutom är det, enligt åklagaren, inte endast kvinnans uppgifter som ligger till grund för åtalet och domstolen borde enligt honom behöva pröva all åberopad bevisning för att kunna ta ställning till en eventuell följd av en kränkning av Europakonventionen.
Västmanlands tingsrätt, som nu prövat försvarets yrkanden, går nu på åklagarens linje och avslår samtliga yrkanden.
Avslår samtliga yrkanden
Domstolen konstaterar att åklagaren aldrig åberopat någon uppläsning eller uppspelning av förhör med kvinnan, utan endast angivit att detta kan bli aktuelIt vid huvudförhandlingen varför man inte har något skäl att pröva om detta ska tillåtas just nu.
När det gäller frågan om avvisningen av de inspelade samtalen konstaterar tingsrätten att parterna, som huvudregel, ”kan åberopa bevisning även om den inte tillkommit i föreskriven ordning eller om bevisets ursprung är oklart”. Det är sedan upp till domstolen att, inom ramen för sin fria bevisvärdering, bedöma om åtkomsten eller bevisens ursprung ska tillmätas någon betydelse. Domstolen understryker dock att det endast i undantagsfall kan finnas skäl att överväga ”om bevisning över huvud taget får läggas till grund för en fällande dom” och det handlar i första hand om bevisning som skaffats på ett sätt ”som strider mot det absoluta förbudet mot tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i konventionens artikel 3”.
Enligt tingsrätten har de åberopade inspelade samtalen dessutom tillkommit efter beslut om tillåtande av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och försvarets invändningar föranleder heller ingen annan bedömning än att det inte är uppenbart att bevisningen skulle bli utan verkan.
Yrkandet ska därför avslås.
