Trångboddhet, psykisk ohälsa och brist på självbestämmande är några av riskfaktorerna för att begå eller utsättas för brott på kollektiva asylboenden, det visar en ny studie från Brå.
Under 2018 bodde över 30 000 asylsökanden på olika asylboenden runtom i Sverige. I de kollektiva asylboendena, en av de boendeformer asylsökanden kan placeras i, bor två till sex personer i samma bostadsrum och delar inte sällan också på badrum, kök och vardagsrum med andra boende.
Brottsförebyggande rådet, Brå, har kartlagt samtliga brott som polisanmäldes på kollektiva asylboenden under 2018, både brott som skett inom boendena och brott som riktats mot dem. Det har främst handlar om skadegörelse, misshandel och narkotikabrott, och det är främst unga män som själva bor på de kollektiva asylboendena som både utsätts för brott och begår dem i boendemiljön.
”Innebär stora slitningar som kan leda till brott”
Brå har under studien kunnat identifiera ett antal riskfaktorer som, enskilt och tillsammans, ökar risken för brott och brottsutsatthet på kollektiva asylboenden. Det handlar framförallt om psykisk ohälsa, trångboddhet, brist på självbestämmande och blandningen av personer med olika bakgrunder.
”Att bo i ett litet rum med flera personer man inte känner, ibland
under en mycket lång tid, i kombination med att inte få bestämma
själv när man exempelvis ska lyssna på musik, sova eller äta, innebär
stora slitningar, som ibland kan leda till brott”, skriver Brå i rapporten.
Studien indikerar också att de asylsökandes begränsade ekonomi kan öka risken för brottslighet genom att bråk om, eller stölder av, exempelvis busskort, telefonladdare eller mat kan uppstå.
Dessutom kompliceras trångboddheten ytterligare av att personer med
olika nationaliteter, språk och kulturell bakgrund bor ihop och inte
alltid förstår eller tycker om varandra.
Färre personer i varje rum och ökad personalnärvaro
För att öka tryggheten på kollektiva asylboenden föreslår Brå att större kollektiva asylboenden i möjligaste mån undviks till förmån för mindre boenden, eller att större boenden utformas med flera mindre enheter. Dessutom föreslår Brå att maxgränsen för antalet personer som får dela rum ska ses över samtidigt som dessa rum, i största möjliga mån, utformas för att även inkludera kök och badrum.
Andra åtgärder som föreslås är ökad personalnärvaro och förbättrad tillgång till stöd för psykisk ohälsa bland de boende.
