Justitieutskottet vill att personer över 18 år ska få sitta häktade i max nio månader innan åtal väcks.
Lagrådet anser dock att det inte finns något som talar för att en maxgräns på sex månaders häktning, med möjlighet till förlängning, skulle försämra förutsättningarna för effektiva brottsutredningar.
Regeringen beslutade i våras om en proposition innehållandes en rad förslag som syftar till att minska häktningstiderna och effektivisera hanteringen av häktningar. Detta, bland annat, mot bakgrund av den internationella kritik som riktats mot långa häktningstider och omfattande användning av restriktioner.
Ett av förslagen i propositionen är att misstänkta personer över 18 år ska få vara häktade i högst sex månader innan åtal väcks, med möjlighet till förlängning om det finns synnerliga skäl. Sådana skäl kan exempelvis vara att brottets straffvärde är mycket högt och svårutrett på grund av kopplingar till organiserad brottslighet.
Justitieutskottet, som behandlat frågan, är av en annan åsikt än regeringen och vill att maxgränsen höjs till nio månaders häktning fram till dess att åtal väcks, med samma möjligheter att förlänga tiden om det finns synnerliga skäl. Utskottet anser att detta skulle utgöra en mer rimlig avvägning i frågan.
Avstyrker justitieutskottets förslag
Lagrådet, som nu har yttrat sig över justitieutskottets förslag, anser dock att den statistik som presenterats i frågan inte ger underlag för en bedömning av vad som utgör en välavvägd tidsgräns utifrån utvecklingen när det gäller häktningstiderna. Lagrådet konstaterar vidare att flertalet remissinstanser också påpekat att ”de argument som utskottet anför till stöd för att höja tidsgränsen till nio månader är just sådana omständigheter som enligt propositionen ska kunna utgöra synnerliga skäl” och instämmer i detta.
Lagrådet anser inte heller att regeringens förslag ger underlag för bedömningen att en tidsgräns på sex månader, med möjlighet till överskridande vid synnerliga skäl, skulle försämra förutsättningarna för effektiv utredning av allvarliga brott.
Snarare finns, enligt Lagrådet, ”en risk för att synen på vad som är proportionerligt förskjuts på ett sätt som kan leda till att häktningstiderna ökar jämfört med idag”. Därför avstyrker man justitieutskottets förslag.
