Två advokater får varsin erinran för att, i ett överklagande av en morddom, påstått att åklagarna undanhållit information för domstolarna som kunde ha fått deras klient frikänd.
Enligt Advokatsamfundets disciplinnämnd har advokaterna saknat fog för påståendena om åklagarna och därför brutit mot god advokatsed.
En chefsåklagare inkom med en anmälan till Advokatsamfundets disciplinnämnd där han riktade anmärkningar mot två advokater.
Bakgrunden var att de två advokaterna, i ett överklagande av en morddom till Högsta domstolen, påstått att åklagarna i målet undanhållit information från domstolarna som, om den varit känd för domstolen, hade lett till en frikännande dom för den åtalade. Överklagandet avslogs dock av Högsta domstolen.
I sin anmälan skriver åklagaren att ”ett grundlöst påstående om att en åklagare har agerat partiskt innefattar ett påstående om tjänstefel och är i sig klandervärt och ett medvetet försök att främja sin klients intresse på ett otillbörligt sätt. Ett sådant felaktigt påstående är dessutom potentiellt farligt, eftersom det riskerar att invagga en klient i uppfattningen att åklagarna de facto är partiska. Advokaternas agerande är ett medvetet försök att skandalisera åklagarna och deras uttalande är kränkande och förklenande och på inget sätt försvarligt för att ta tillvara
klientens intresse”.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
”Medvetet undanhållit försvaret olika handlingar”
De båda advokaterna har i yttranden till disciplinnämnden tillbakavisat åklagarens uppgifter och, bland annat, anfört att beslut om att sekretessbelägga handlingar de begärt ut ”indikerar att det finns handlingar och uppgifter som inte har lämnats ut”. Vidare skriver advokaterna att Åklagarmyndigheten inte lämnat ut handlingar som belagts med sekretss och påstått att man inte haft tillgång till handlingarna samt att de inte ingick i den tilltalades rätt till partsinsyn.
Mot den bakgrunden kan det, enligt advokaterna, ”inte var en nyhet för Åklagarmyndigheten att den medvetet har undanhållit försvaret olika handlingar”. Försvarets uppfattning är dessutom att handlingarna ingick i förundersökningen och att de därför hade rätt att ta del av dessa. Det verkar, enligt advokaterna, ”finnas stöd för att antagandet att polisiärt material medvetet sorterats bort från utredningen av åklagare eller polis”.
Vidare anser försvararna att de påståenden som anges i överklagandet har avsett materiella och processuella frågor som försvaret har varit skyldigt att framföra för att tillgodose klientens intresse av partsinsyn och hans rätt till en rättvis rättegång. Försvararna har därför inte medvetet fört fram några oriktiga eller osanna uppgifter.
Får varsin erinran
I ett genmäle vidhöll åklagaren vad han tidigare anmärkt och lade till att advokaternas begäran om att få ut material prövats i laga ordning och att advokaternas påståenden därmed varit grundlösa.
Advokatsamfundets disciplinnämnd konstaterar i sitt beslut att det visserligen måste vara tillåtet för en advokat att kritisera åklagarens processföring i olika hänseenden. De aktuella påståendena om att åklagaren i detta mål haft kännedom om information som skulle lett till en friande dom, om denna information inte undanhållits domstolen, innefattar dock påstående om ”ett mycket allvarligt och klandervärt beteende från åklagarens sida”.
Advokaternas yttranden har, enligt disciplinnämnden, inte heller framfört något som ger stöd för att de haft fog för sitt påstående och att i den situationen ändå framföra påstående ”kan inte ha varit påkallat för tillvaratagande av klientens rätt. De har därför, genom sitt handlande, åsidosatt god advokatsed och tilldelas varsin erinran.
