Myndigheten höll kontakten med 14-åring som avvikit från ett HVB-hem – via Snapchat.
Nu kritiseras Omsorgsförvaltningen för att man inte utrett de rättsliga förutsättningarna för användandet av Snapchat som kommunikationsmedel.
Tre dagar efter att den 14-åriga flickan placerats på ett HVB-hem i Avesta kommun avvek hon därifrån och hittades först tre veckor senare.
Under tiden hon höll sig undan kommunicerade Omsorgsförvaltningen i
kommunen med henne – via Snapchat. 14-åringens mamma JO-anmälde senare kommunen för att ha haft kontakt med hennes dotter via appen.
Valde mellan Snapchat eller ingen kontakt alls
Omsorgsstyrelsen har uppgett till JO att skolpersonal redan hade en upparbetat kontakt med flickan på Snapchat och att man därför diskuterade lämpligheten med att ta kontakt via det mediet under ett gruppmöte där arbetsledare och handläggare, men inte enhetschef, deltog. Valet stod mellan att inte ha kontakt, och därmed ingen kännedom om flickans status, och att försöka få till en dialog.
När flickans mamma sedan förmedlade kontaktuppgifterna till flickans Snapchat tog man detta som en intäkt för att mamman hade godkänt att man tog kontakt på det sättet. När enhetschefen i efterhand fick reda på att privat Snapchat
användes krävde denne ett omedelbart avslut på kommunikationen, vilket skedde i samband med att flickan återfanns och vården kunde verkställas.
Kritiseras av JO
JO konstaterar i sitt beslut att det visserligen inte finns något förbud mot att socialtjänsten använder Snapchat, men att användandet inte är helt oproblematiskt och riskfritt. Det ställer också krav på att det inom
socialtjänsten finns kunskap om hur den aktuella tjänsten är uppbyggd, om och i
så fall i vilket land uppgifter lagras och vem som ansvarar för den. Socialtjänsten har en skyldighet att säkerställa att digitala kommunikationstjänster används på ett sådant sätt att det inte står i strid med de bestämmelser som reglerar hanteringen av uppgifter.
I detta fall framgår, enligt JO, inte vare sig av dokumentationen eller av remissvaret att man vidtagit de åtgärder som krävs för att utreda ”hur Snapchat är uppbyggt, vem eller vilka som ansvarar för den, om och i så fall i vilket land uppgifterna lagras samt om uppgifterna är skyddade från att bli tillgängliga från utomstående”. Således kunde man inte säkerställa att tjänsten kunde användas i enlighet med bestämmelserna i OSL och dataskyddsförordningen, varför man borde avstått från att använda Snapchat.
Detta till trots användes Snapchat och JO riktar därför kritik mot omsorgsstyrelsen för att man inte utrett de rättsliga förutsättningarna för att använda tjänsten som kommunikationsmedel.
