Det metoder som används för att bekämpa den organiserade brottsligheten är sällan kunskapsbaserade, det rapporterar SR Vetenskapsradion.
– Generellt finns det inte särskilt mycket evidens i strikt mening om polisiära metoder över huvud taget och framförallt inte i en svensk kontext, säger Karin Svanberg, enhetschef på Brå till SR.
Enligt Karin Svanberg finns både ett behov och en ökad efterfrågan av vetenskapsbaserad kunskap kring polisiära metoder.
– Det finns en oändlig efterfrågan på kunskap och jag skulle vilja säga att poliser själva i allt högre utsträckning efterfrågar den kunskapen och är väldigt mottagliga – särskilt när de själva efterfrågar den, säger hon till SR.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Stefan Sinteus, polismästare i Malmö, håller med Karin Svanberg om att det finns en efterfrågan från Polisens sida om ökad kunskap kring de polisiära metoderna och hoppas att man snart kan få en mer ”vetenskaplig touch” på sina operationer.
