Antalet anmälningar om brott mot välfärdssystemet ökar.
Så också antalet brott som Polismyndigheten redovisar till åklagare och antalet ärenden som beslutas av åklagare.
Det skriver Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.
Hittills under 2020 har Polismyndighetens redovisning av bidragsbrott till Åklagarmyndigheten i snitt nästan tredubblats (en ökning med 157 procent) jämfört med motsvarande period 2018 och åklagare har i sin tur beslutat i brottsmisstankar i motsvarande mån. De senaste åren visar brottsgruppen bidragsbrott en högre lagföringsandel än genomsnittet för samtliga brottstyper.
Ökad kompentens
Avgörande faktirer för att framgångsrikt bekämpa bidragsbrottslighet är ökade resurser, ökad kompetens, ökad samverkan med de bidragsgivande myndigheterna och ökat fokus på brottsförebyggande åtgärder, skriver myndigheterna i en redovisning som lämnats till regeringen.
Åklagarmyndigheten har en särskild organisation för bidragsbrott med särskilda åklagare som samverkar internt och med bland annat polisen.
Dessa åklagare deltar ofta i Polisens insatser på både lokal och regional nivå.
Det finns också en specialiståklagare med inriktning mot förmögenhetsbrott och en områdeschef med nationellt ansvar för bedrägerier och bidragsbrott.
Organiserad brotsslighet
– Under senare år har vi kunnat se att välfärdssystemen utsätts för en alltmer omfattande och ofta organiserad brottslighet. En stark lagföringsförmåga i rättskedjan är viktig, men det måste kombineras med en ökad förmåga hos de utbetalande myndigheterna att förhindra att felaktiga bidrag alls betalas ut. Det är särskilt viktigt just nu, när stora statliga stödåtgärder sätts in för att minska effekterna av covid-19, säger områdeschef Eva Thunegard.
Utvecklingsarbetet inom Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten kommer att fortsätta, skriver de i pressmeddelandet.
Myndigheterna anser dock att fler åtgärder behövs, bland annat att frågan om ett administrativt sanktionssystem vid sidan av bidragsbrottslagen bör utredas vidare.