Klagomålen till Datainspektionen har ökat drastiskt sedan GDPR började gälla. Omkring 3 000 klagomål per år har inkommit jämfört med 500 per år innan förordningen började gälla.
Under de två år som gått sedan dataskyddsförordningen, GDPR, infördes i maj 2018 har Datainspektionen tagit emot runt 3 000 klagomål per år som rör hantering av personuppgifter, vilket kan jämföras med de cirka 500 klagomål som myndigheten tog emot året innan GDPR började gälla. Detta framgår av en ny rapport från myndigheten.
– Ökningen av antalet klagomål tyder på att medborgarnas medvetenhet om och förväntan på att personuppgifter ska hanteras på ett korrekt sätt har ökat, säger Christina Torell som är analytiker på Datainspektionen.
Den rapport som Datainspektionen publicerar idag bygger på en analys av 250 slumpmässigt utvalda klagomål enligt GDPR som myndigheten tagit emot under perioden 25 maj 2019 till 24 maj 2020.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
En fjärdedel rör personuppgifter
Cirka en fjärdedel av klagomålen avser de rättigheter som förordningen ger medborgarna. Rättigheterna syftar till att ge medborgarna större kontroll över hur deras personuppgifter hanteras. Den vanligaste rättigheten som berörs i klagomålen är rätten till radering. Klagomålen handlar ofta om att personuppgifter inte raderats ur till exempel ett register, trots att detta begärts.
Den näst vanligaste rättigheten som berörs, är rätten till registerutdrag, där ett vanligt klagomål är att skriftlig information om vilka personuppgifter som verksamheterna hanterar har begärts, men inte erhållits.Ytterligare en fjärdedel av klagomålen riktas mot personsöktjänster, det vill säga sajter med utgivningsbevis. Sajternas innehav av utgivningsbevis innebär att de har grundlagsskydd och till stora delar är undantagna från reglerna i dataskyddsförordningen. I klagomålen framgår att medborgarna upplever sajternas omfattande publicering av personuppgifter och andra uppgifter om dem och deras levnadsförhållanden som mycket kränkande .
– De här är viktiga rättigheter som syftar till att ge medborgarna större kontroll över hur deras personuppgifter hanteras. Mängden klagomål indikerar att företag och andra organisationer måste bli bättre på att leva upp till dessa rättigheter.
Mer än vart tionde handlar om brister i hanteringen
Drygt ett av tio klagomål handlar om att medborgarna upplever att säkerheten i hanteringen av deras person- uppgifter brister, till exempel att känsliga personuppgifter mejlas okrypterat. Ytterligare drygt ett av tio klagomål handlar om att medborgare ifrågasätter om verksamheterna har rätt att hantera personuppgifter på det sätt de gör.
– Det är viktigt att informera alla medarbetare i organisationen om verksamhetens regler och rutiner för hur personuppgifter ska hanteras och att se till att rutinerna hålls levande.
Knappt ett av tio klagomål handlar om att medborgare kamerabevakar grannars tomter eller egendom.
70 procent riktar sig mot privat sektor
Majoriteten, cirka 70 procent, av klagomålen enligt dataskyddsförordningen riktar sig mot privat sektor. Utöver klagomål mot personsöksajterna, vänder sig klagomålen främst mot företag inom detaljhandeln, bank-, finans-, och försäkringsverksamhet, tjänstesektorn, onlinetjänster och sociala medier.
En mindre andel av samtliga klagomål som inkommer till Datainspektionen handlar om inkasso- och kredituppysningsverksamhet. Det vanligaste klagomålet avseende inkasso handlar om att medborgare erhållit ett inkassokrav som de anser är fel. Klagomål avseende kreditupplysningar handlar ofta om att medborgare fått en kopia på en kreditupplysning där det framgår att de har en betalningsanmärkning som de anser är felaktig.
