Valnämndens ledamot förordnade hela familjen som röstmottagare i två valdistrikt – utan att ha rätt till detta.
Nu kritiseras ledamoten och valnämnden för sin felaktiga tolkning av kommunallagen som ledde till att ledamoten fattade jäviga beslut.
En valfunktionär för partiet ”Alternativ för Sverige” JO-anmälde valnämnden i Örnsköldsvik och dess ordförande, sekreterare och en ledamot.
Bakgrunden till anmälan var nämndens, och de tre personernas, agerande i samband med de allmänna valen 2018.
Anmälaren hävdade bland annat att han inte fått svar på frågor han ställt om vilka regler som gällde i kommunen för att lägga ut valsedlar, och om det fanns ett dokument som reglerade detta.
Han hävdade också att en valnämndsledamot hade föreslagit att dennes fru skulle vara röstmottagare och ordförande i två av valdistrikten och att hans dotter skulle vara röstmottagare i samma distrikt. Dessutom skulle ledamoten ha föreslagit att även hans son skulle vara röstmottagande i ett annat distrikt. Ledamoten ska sedan ha deltagit i valnämndens beslut att utse till honom närstående personer till röstmottagare.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Kritik mot både nämnden och enskilda personer
Justitieombudsmannen riktar nu kritik mot valnämnden och ledamoten, som JO anser varit jävig.
JO konstaterar att valnämndens underlåtenhet att besvara anmälarens frågor ”naturligtvis är oförenlig med förvaltningslagens krav på att en myndighet ska besvara frågor från allmänheten utan onödigt dröjsmål”. Det är, enligt JO, ”anmärkningsvärt” att frågorna – som kom från en partifunktionär och gällde hur ett allmänt val skulle genomföras – besvarades först efter valets genomförande. JO ser allvarligt på det inträffade och riktar kritik mot valnämnden och chefen för valkansliet för detta.
JO riktar även kritik mot valnämnden för sin handläggning av anmälarens begäran om att få ta del av ett protokollfört delegationsbeslut och dokumentation av beslut som fattats om hur valet skulle genomföras. Han fick nämligen besked om att några sådana handlingar inte existerade först efter att han tagit kontakt med kommunens stabschef.
Kommunen har tolkat lagen fel – ledamot var jävig
Vad gäller jävsfrågan har valnämnden hänvisat till förarbeten till kommunallagen och hävdat att ledamöter inte är jäviga vid deltagande i val inom fullmäktige – även om det föreslås att de själva ska väljas till ett uppdrag. Nämnden har därför gjort en analog tolkning av detta och har därför ”svårt att se att det skulle förhålla sig annorlunda vid val av närstående”.
JO slår dock fast att en röstmottagare är en person med en funktion som är fristående från valnämnden och som fullgör uppgifter på deras uppdrag. Ett val av en sådan kan därför ”inte anses gälla ett val till uppdrag inom nämnden” och nämndens analogiska tolkning av lagstiftningen är därför omöjlig att göra.
Nämndledamoten var därför jävig och det är inte uppenbart att frågan om opartiskhet saknade betydelse. Valnämnden kritiseras därför för att ledamoten var med och fattade beslut om vilka personer som skulle förordnas till röstmottagare i distrikten.
