I dag beslutade regeringen att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att införa ett intensivår för nyanlända. Från och med den 15 april 2021 ska nyanlända kvinnor och män kunna ges möjlighet att delta i ett så kallat intensivår, där deltagare i upp till ett års tid får ta del av insatser som sker parallellt eller i tät följd med högt tempo.
Regeringen aviserade i Budgetpropositionen för 2020 att ett intensivår ska införas inom ramen för etableringsprogrammet. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen att ytterligare medel ska tillföras till Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag för genomförandet av intensivåret. Regeringen har nu beslutat att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att införa intensivåret från och med den 15 april 2021. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.
Syftet med intensivåret är att deltagarna ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår. Insatserna ska utformas utifrån arbetsgivares behov, individens förutsättningar och behov samt utbudet av insatser.
Visselblåsning – reglerna i verkligheten
Den nya visselblåsarlagen har inneburit betydande utmaningar för organisationer och företag. I samband med att lagen skulle träda i kraft fanns det en stark fokusering gällande kraven på rapporteringskanaler och genomförande av oberoende utredningar – men lagen kan också innebära en förändring av grundbegreppen inom arbetsrätten. Erik Danhard diskuterar, utifrån en nyligen meddelad dom, om lagen skjuter över målet, om skyddet för visselblåsare är skenbart och om arbetsrätten verkligen har förändrats.
Så ser ett intensiv ut
Ett intensivår ska bestå av språkintensiva och arbetsplatsnära insatser och ska förstärka möjligheterna för nyanlända att påskynda sitt inträde på arbetsmarknaden.
Intentionen är att deltagarna ska få ett arbete inom ett år efter påbörjat intensivår, kopplat till det yrke eller den bransch som individen erbjuds insatser.
Kvinnor och män ska mötas av samma höga förväntningar, krav, och stöd. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra intensivåret, vilket bland annat innebär att Arbetsförmedlingen ska verka för ett högt deltagande bland såväl kvinnor som män, och att kvinnor och män ska komma i arbete i lika stor utsträckning.
Deltagande på heltid
Deltagare ska identifieras utifrån vilka som på grundval av egen motivation, förutsättningar att delta på heltid och förutsättningar att slutföra intensivåret bedöms lämpliga att delta.
Deltagande ska ske på heltid, med möjlighet till vidare studier och deltagande i exempelvis mentorskapsprogram och insatser som främjar lärande i svenska språket på fritiden.
Praktik
Praktik hos en arbetsgivare och språkinsatser, som svenska för invandrare, svenska som andraspråk eller yrkessvenska, är centrala delar av intensivåret. En ny insats i form av intensiv praktik planeras, där ett anordningsbidrag kommer att utgå till arbetsgivaren och deltagaren ska få ett intyg av arbetsgivaren efter avslutad insats.
Vid sidan om de arbetsplatsnära och språkintensiva insatserna kan bland annat kort utbildning, matchningsinsatser, validering, vägledning och samhällsorientering vara aktuellt. Insatserna ska kombineras så att de understödjer varandra och det är viktigt att insatserna genomförs parallellt eller efter varandra i ett högt tempo.
Kunskapscertifikat
Det planeras även för att ett kunskapscertifikat ska tas fram efter genomfört intensivår för de som nått de högt satta målen för yrkeskunskap och språk.
Arbetsförmedlingen ska samverka med kommunerna och Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua), samt föra en nära dialog med andra relevanta aktörer som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Statens skolverk, Folkbildningsrådet och arbetsmarknadens parter.
