En 20-årig man friades i tingsrätten från grovt vållande till kroppsskada, men dömdes för rattfylleri i samband med att en jämnårig man hittats påkörd.
Hovrätten friar dock mannen helt och framhåller att även om han druckit innan han körde gjordes ingen provtagning av alkoholkoncentrationen i hans blod.
En ung man hittades blodig med mycket allvarliga skador på en bilväg i januari förra året. Han var på väg hem från en fest och hade troligtvis blivit påkörd. En 20-årig man som också varit på festen åtalades i Falu tingsrätt för grovt vållande till kroppsskada och rattfylleri efter händelsen.
Tingsrätten ansåg dock att det inte fanns tillräcklig bevisning för att knyta den tilltalade till brottet. Det fanns visserligen en del som talade för att 20-åringen krockat med målsäganden. Bland annat påträffades DNA från offret på bilen och man hittade plastbitar på olycksplatsen som matchade den tilltalades bil. Däremot var det inte klarlagt hur DNA-spåren hamnat på bilen, och plastbitarna kan ha lossnat i och med att bilen bärgades.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Dömdes för rattfylleri – trots brist på blodanalys
Sammantaget kvarstod det så pass mycket oklarheter att det inte ansågs styrkt utom rimligt tvivel att 20-åringen kört på målsäganden och orsakat hans skador. Däremot döms han för rattfylleri, trots att det inte gjorts någon blodanalys, eftersom det ansågs utrett att han kört bil efter att ha druckit en tillräckligt stor mängd alkohol för att alkoholkoncentrationen i blodet under färden skulle överstigit 0,2 promille.
Tingsfiskalen var dock skiljaktig, och ansåg att det utan blodanalys inte kunde fastställas att 20-åringen haft 0,2 promille alkohol i blodet, även om det var visat att han druckit under kvällen.
Frias helt och hållet i hovrätten
Avgörandet överklagades till Svea hovrätt, där den tilltalade frias helt och hållet. Liksom underinstansen anser rätten att bevisningen som knyter 20-åringen till målsägandens skador inte är tillräcklig för att hålla honom ansvarig för brott. Det anses visat att offrets skador orsakades genom kollision med ett fordon, men inte att det var just den tilltalades bil som orsakat dem.
Inte heller åtalet om rattfylleri anses styrkt utom rimligt tvivel. Det är utrett att han drack alkohol under den aktuella kvällen, men utan provtagning är det inte visat att alkoholkoncentrationen i blodet uppgått till 0,2 promille. Domstolen ändrar därför tingsrättens dom, och 20-ringen frias från samtliga åtalspunkter. (Blendow Lexnova)
