”Vi behöver se till att vi även i fortsättningen kan använda räntan som penningpolitiskt verktyg för att stabilisera ekonomin, motverka arbetslöshet och hålla inflationen låg och stabil” Det sade vice riksbankschef Cecilia Skingsley på Nordeas webbinarium om centralbanker i förändring.
Coronapandemin har förändrat den ekonomiska spelplanen dramatiskt och gjort att centralbanker och regeringar världen över fått sätta in åtgärder för att motverka en recession. Den har också gjort att den internationella diskussionen om centralbankernas penningpolitiska ramverk och strategier ställts på sin spets.
Motverka ökad arbetslöshet
”Hur ska vi se till att penningpolitiken även i framtiden har utrymme att motverka recessioner och ökad arbetslöshet”. Det frågade sig förste vice riksbankschef Cecilia Skingsley då hon på onsdagen deltog i Nordeas webbinarium om centralbanker i förändring.
– Vi behöver se till att vi även i fortsättningen kan använda räntan som penningpolitiskt verktyg för att stabilisera ekonomin, motverka arbetslöshet och hålla inflationen låg och stabil. Och detta är lättare att göra om det finns en viss genomsnittlig inflation i ekonomin, sade Skingsley.
Inflationsmålet
Vidare uppgav hon att somliga tror att Riksbanken gett upp inflationsmålet eftersom Riksbankens inflationsprognos ligger under målet.
”Men så är självklart inte fallet. Andra anser att inflationsmålet nu har spelat ut sin roll. Poängen med inflationsmålet är inte bara att förhindra för hög inflation utan också att se till att inflationen inte blir för låg. Båda delarna är viktiga för att penningpolitiken ska kunna ge ett positivt bidrag till den ekonomiska utvecklingen”, uppgav hon.
Penningpolitiken bör fortsätta att vara expansiv. Men det är också uppenbart att finanspolitiken behöver spela en större stabiliseringspolitisk roll än vad som varit fallet de senaste decennierna.
– En intressant tanke är om finanspolitiken skulle kunna bidra till att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, sade Skingsley.
– Riksbankens direktion har under de senaste åren, senast i den penningpolitiska rapporten i september, öppnat för att inflationen kan komma att ligga över 2 procent innan det är dags att göra penningpolitiken mindre expansiv. En möjlighet skulle kunna vara att villkora politiken också mer formellt, sade Skingsley.
Strategiförändringar
Ett sådant villkor blir ett sätt att minska risken att penningpolitiken bromsar alltför tidigt i en konjunkturuppgång, menar hon.
Ett problem för Riksbanken och många andra centralbanker det senaste decenniet har varit att inflationen har tenderat att ligga under målet. Just detta verkar den amerikanska centralbanken Federal Reserve ha haft i åtanke då den nyligen tillkännagav sina strategiförändringar.
– Jag tycker att dessa förändringar är intressanta och tänkvärda, och Riksbanken kommer att analysera dem noga, avslutade Cecilia Skingsley.
