Bakgrund
Hösten 2016 vann ett teknikföretag en upphandling avseende patientmonitoreringssystemet på Södertälje sjukhus.
Någon vecka senare återkallade dock sjukhuset kontraktet med hänvisning till att teknikföretaget skulle ha lämnat ett orent anbud i strid med den så kallade likhetsprincipen.
Enligt sjukhuset hade teknikföretaget bifogat sina egna leverans- och betalningsvillkor till anbudet och dessa ska ha skiljt sig från de obligatoriska kraven i förfrågningsunderlaget.
Teknikföretaget menade att detta hade skett av misstag, men sjukhuset ansåg att det ändå hade påverkat förutsättningarna för upphandlingen.
Gick det att göra relevanta jämförelser?
Förvaltningsrätten i Stockholm fann att den avgörande frågan i målet var huruvida det fortfarande varit möjligt att göra relevanta jämförelser mellan anbuden i upphandlingen.
Enligt förvaltningsrätten stred teknikföretagets egna leverans- och betalningsvillkor mot förfrågningsunderlagets krav på dels fast pris och dels att reservdelar skulle vara tillgängliga i tio års tid.
Slutsatsen blev därför att teknikföretagets anbud varit orent och därför inte varit möjligt att jämföra med andra potentiella anbud. Teknikföretaget fick därför avslag på sin talan, men överklagade målet till Kammarrätten i Stockholm.
Upphandlande myndighet ska följa egna regler
Kammarrätten delar förvaltningsrättens bedömning och betonar att en upphandlade myndighet inte får avvika från de obligatoriska krav som myndigheten själv har ställt upp.
Teknikföretaget hade i ett sekundärt yrkande också krävt skadestånd på grund av att förfrågningsunderlaget skulle ha varit otydligt.
Även detta avfärdas av kammarrätten, som hänvisar till att företaget självt hävdar att det endast varit ett misstag att de egna leverans- och betalningsvillkor bifogades.
Återförvisat mål
Slutligen hade teknikföretaget ifrågasatt giltigheten av anbudet från den anbudsgivare som fått ta över upphandlingen, men detta först i kammarrätten.
Med hänvisning till att teknikföretaget endast haft en annan konkurrent till upphandlingen finner kammarrätten att företaget har ett berättigat intresse att få frågan prövad.
Kammarrätten menar dock att i enlighet med instansordningens princip bör frågan först prövas av lägre rätt och målet återförvisas därför i denna del till förvaltningsrätten.
