Nordeas tidigare vd Casper von Koskull får nöja sig med avdrag på 15 miljoner kronor mot det begärda 22,5 miljoner i förbättringsutgifter för en fastighet i London.
Skatteverket går med på avdrag med 15 miljoner kronor mot begärda 22,5 miljoner i förbättringsutgifter för en fastighet i London. Domstolarna anser det skäligt att mer än en fjärdedel av de kostnader där det saknas kvitton, fakturor och underlag ändå legat till grund för avdrag.
I beslut den 22 november 2016 gav Skatteverket, i samband med en kapitalvinstberäkning avseende en fastighet i London, Casper von Koskull avdrag för förbättringsutgifter med skäliga 15 miljoner kronor i stället för begärt avdrag med 22 485 684 kronor.
Överklagade Skatteverkets beslut
Skatteverket fann att Casper von Koskull med kvitton och fakturor endast hade visat förbättringsutgifter med cirka 12 miljoner men ändå har gjort sannolikt att han har haft avdragsgilla förbättringsutgifter som uppgår till ett högre belopp än detta, varvid Skatteverket uppskattade de sammanlagda avdragsgilla förbättringsutgifterna till ett skäligt belopp om 15 miljoner kronor.
Casper von Koskull överklagade beslutet och yrkade att han skulle medges skäligt avdrag med nämnda belopp.
Förvaltningsrätten i Stockholm, vars bedömning Kammarrätten i Stockholm delar, pekar på att bevisbördan för avdrag vilar på den skattskyldige, som normalt ska verifiera utgifterna med fakturor och kvitton. Undantagsvis kan utgiften emellertid uppskattas till ett skäligt belopp om utgifterna inte kan verifieras men godtagbar utredning visar åtgärdernas omfattning, art och tidpunkt.
”Casper von Koskull anser att det får anses förståelig och ursäktligt att han inte har sparat underlag från renoveringen bland annat eftersom Storbritannien, där fastigheten är belägen, inte beskattar vinster på permanenta boenden. Han anser därför att det bör övervägas om han inte bör få en bevislättnad av det slag som, med avseende på fastigheter i Sverige, gäller för kostnader ned- lagda före 1968, innan Sverige införde så kallad evig kapitalvinstbeskattning av fastigheter”.
Förvaltningsrätten konstaterar i domen att vad Casper von Koskull har anfört i detta avseende emellertid inte kan medföra några bevislättnader i förhållande till vad han redogjort för. Det är alltså han som har att göra sannolikt att rätt till ytterligare avdrag finns.
Förvaltningsrätten delar Skatteverkets bedömning
Förvaltningsrätten kunde inte finna att det med kvitton eller fakturor har visats förbättringsutgifter med ett högre belopp än det Skatteverket hade funnit. Trots bristerna i Casper von Koskulls underlag delade förvaltningsrätten Skatteverkets bedömning att utgifterna för vad som kan betraktas som grundförbättringar sannolikt har överstigit de nämnda tolv miljonerna. Med föreliggande underlag står emellertid ingen annan möjlighet till buds än att uppskatta överskjutande del, med stöd av det utrymme som rättspraxis trots allt lämnar för detta.
Skatteverket har uppskattat de totala utgifterna till 15 miljoner kronor. Därigenom har, räknat i lokal valuta, mer än en fjärdedel av de kostnader där det saknas kvitton, fakturor och underlag som visar att fråga är om förbättringsutgifter, ändå legat till grund för avdrag.
Casper von Koskulls överklagande avslås
Sammantaget har drygt två tredjedelar av de sammanlagda kostnader som Casper von Koskull har gjort gällande legat till grund för avdrag, trots den omfattande avsaknaden av relevant och preciserat underlag.
Förvaltningsrätten anser att detta framstår som skäligt i den aktuella situationen. Hans överklagande skulle därmed avslås.
Kammarrätten gör ingen annan bedömning.
”Det som Casper von Koskull har fört fram och det som i övrigt framgår av utredningen ger inte anledning att göra någon annan bedömning än den som förvaltningsrätten har gjort vad gäller frågan om avdrag för förbättringsutgifter. Överklagandet ska därför avslås i den delen”.
