Ett bolag som för närvarande utreds av Konkurrensverket misstänkta för att ha missbrukat sin dominerande ställning på spelmarknaden, lämnade i februari 2016 in en anmälan till Justitieombudsmannen, JO, med kritik mot hur utredningen genomförs.
Klagomålet har bland annat rört handläggningstiden, vilken bolaget anser har varit oskäligt lång.
JO har bedömt Konkurrensverkets handläggning av ärendet i sin helhet och framför nu ett flertal synpunkter.
Ska inte behöva vänta för lång tid
JO noterar att det inte är möjligt att exakt uppskatta vad som är en rimlig tidsåtgång i olika ärenden.
Utredningen har visserligen bedrivits i fyra år men då den har varit omfattande har JO förståelse för Konkurrensverkets behov av att utreda på ett robust sätt.
JO framhåller dock att det finns ett starkt rättssäkerhetsintresse av att inte behöva vara föremål för en missbruksutredning under alltför lång tid och Konkurrensverket får därför kritik för tidsåtgången.
Lämnade ut handlingar av misstag
JO kritiserar även Konkurrensverket för att ha dröjt oskäligt länge med att upprätta tjänsteanteckningar efter möten och samtal.
Utöver det hade Konkurrensverket i stor uträckning belagt utredningshandlingar med sekretess som därför inte lämnades ut till bolaget. Vid en senare begäran från bolaget lämnades handlingarna emellertid ut.
JO kritiserar Konkurrensverket för att inte ha gjort en ordentlig prövning redan vid bolagets första begäran. Konkurrensverket får också kritik för att felaktigt ha lämnat ut en sekretessbelagd handling av misstag.
Krav på dokumentation var inte ”oskäligt betungande”
Bolaget har också klagat på att Konkurrensverket ålagt bolaget att inkomma med information i en utsträckning som varit oskäligt betungande och orsakat betydande kostnader.
JO menar dock att en utredning av detta slag på en relativt komplex marknad kräver att stora mängder material samlas in och analyseras. Konkurrensverket undslipper därför kritik för detta.
JO utdelar inte heller någon kritik mot att personer på bolaget inte fått granska dialogutskrifter av inspelade förhör, eftersom JO menar att det normalt inte är nödvändigt.
Man öppnar dock för att det kan vara lämpligt om det finns skäl att tro att dialogutskrifterna kan vara felaktiga på grund av bristande kvalitet på inspelningen.
