Ett svenskt bolag som utför forsknings- och utvecklingsarbete åt Volvoägaren Geely måste, enligt kammarrätten, betala nära 60 miljoner kronor i arbetsgivaravgifter.
Personalen från Kina anses inte ha utfört arbete för Geelys räkning. Det svenska bolaget, China-Euro Vehicle Technology AB, är arbetsgivare och den som betalar ut lön. Det är därmed inte fråga om utsändning. Det konstaterar Kammarrätten i en färsk dom.
Skatteverket beslutade att höja underlaget för arbetsgivaravgifter med totalt cirka 60 miljoner kronor för China-Euro Vehicle Technology AB. Skatteverket tog också ut skattetillägg med 20 procent av avgifterna och medgav delvis befrielse från skattetillägg med en fjärdedel.
Arbetstiden i Sverige
Besluten motiverades bland annat enligt följande: Personal från koncernbolaget tillika Volvoägaren Geely i Kina har utfört arbete i China-Euro Vehicle Technology AB under perioder som varierat från några månader till överstigande ett år. Bolaget har inte redovisat arbetsgivaravgifter för sådan personal med avsikt att arbeta i Sverige under kortare tid än ett år.
I de fall tiden förlängts till överstigande ett år, har bolaget redovisat arbetsgivaravgifter från och med den månad förlängningsbeslutet fattades. När avsikten varit att arbetet i Sverige skulle överstiga ett år har bolaget redovisat arbetsgivaravgifter från första dagen. Eftersom bolaget bar personalens lönekostnader är det bolaget som gett ut avgiftspliktig ersättning och ska betala arbetsgivaravgifter från den första arbetsdagen i Sverige för all kinesisk personal.
Ingen socialförsäkringskonvention
Det finns ingen socialförsäkringskonvention mellan Sverige och Kina, och undantaget vid utsändning understigande ett år är inte tillämpligt. Kontrakten ger inte stöd för att personalen är utsänd av den kinesiska arbetsgivaren för att utföra arbete för dennes räkning i Sverige och bolaget har inte heller visat att så är fallet. Det forsknings- och utvecklingsarbete den kinesiska personalen utfört är den verksamhet bolaget bedriver och redovisar i Sverige. Bolaget har i alla avseenden också agerat som arbetsgivare genom att betalat ut lön, lämna kontrolluppgifter, verkställa och redovisa skatteavdrag samt ansöka om SINK (Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta) och skattelättnader för utländska arbetstagare. Det är i stället fråga om en lokalanställning.
När inträffar skyldigheten att betala arbetsgivareavgifter?
Bolaget kontrar med att frågan är inte vem som ska betala arbetsgivaravgifter utan när denna skyldighet inträffar. Den centrala frågan som styr tidpunkten för bolagets skyldighet att betala socialavgifter för utsänd personal från Kina är om arbetet har utförts för den utländske arbetsgivarens räkning. I en utsändningssituation ska arbetsgivaravgifter betalas i fall där utsändningen överstiger ett år.
Geely beslutar ensamt om vilka personer som ska anställas i Kina och sändas till bolaget i Sverige, samt villkoren för utsändningen, det vill säga längd, kompensation och övriga villkor. Anställningsavtalet ingås mellan Geely och den utsände personen. Utsändningen är alltid tidsbegränsad.
Arbetsgivare
Förvaltningsrätten i Göteborg vars bedömning delas av Kammarrätten i Göteborg konstaterade inledningsvis följande: Att den kinesiska personalen har en anställning i Kina hindrar inte en samtidig anställning i Sverige. Av lämnade kontrakt med tillägg framgår att bolaget är arbetsgivare och den som betalar ut lön. Bolaget har också agerat som arbetsgivare gentemot Skatteverket genom att i eget namn betala preliminärskatt samt lämna kontrolluppgifter för personalen, även avseende löneutbetalningarna i Kina. Annat har inte framkommit än att den kinesiska personalen uteslutande arbetat med bolagets huvudsakliga verksamhet, det vill säga forskning och utveckling, vars resultat regelmässigt mot ersättning tillhandhålls övriga koncernbolag. Personalen från Kina kan med hänsyn till dessa omständigheter inte anses ha utfört arbete för den kinesiska arbetsgivarens räkning.
Att så är fallet stöds också av att det ostridigt varit aktuellt med ansökan till Forskarskattenämnden om skattelättnader för viss utländsk personal, vilket förutsätter att arbetsgivaren hör hemma i Sverige.
Överklagandet avslogs också i fråga om skattetillägget.
Kammarrätten gör alltså samma bedömning och avslår överklagandet. (Blendow Lexnova)
