Bakgrund
Ett bolag som bedriver verksamhet inom framför allt trädgårdsbranschen ansökte om tillstånd till kameraövervakning med så kallade drönare.
I april 2015 fann Förvaltningsrätten i Malmö att kameraövervakningen inte var tillståndspliktig eftersom kamerorna inte ansågs uppsatta i den mening som avses i kameraövervakningslagen, KÖL.
Annan bedömning
Kammarrätten i Göteborg gjorde i november samma år motsatt bedömning och upphävde förvaltningsrättens dom.
Eftersom förvaltningsrätten inte prövat om kamerorna uppfyllde övriga krav i lagen för att vara tillståndspliktiga övervakningskameror återförvisades målet dit för ny prövning.
Förvaltningsrätten fann sedermera att samtliga förutsättningar var uppfyllda för att kamerorna skulle vara tillståndspliktiga.
Förvaltningsrätten ansåg även att övervakningsintresset inte vägde tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad och överklagandet avslogs därför.
Säkerhetsavstånd
Även kammarrätten bedömde senare att samtliga rekvisit för tillståndsplikt var uppfyllda.
Enligt kammarrätten saknade det avgörande betydelse för tillståndsplikt enligt KÖL att Transportstyrelsen som villkor för bolagets användning av drönarna föreskrivit att det krävdes ett säkerhetsavstånd till människor om minst 50 meter och att detta avstånd gjorde det omöjligt att använda i vart fall tre av kamerorna för personövervakning.
HFD prövar inte fallet
Eftersom kammarrätten även delade förvaltningsrättens bedömning att övervakningsintresset inte vägde tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad avslogs bolagets överklagande.
Högsta förvaltningsdomstolen beslutar nu att inte meddela prövningstillstånd och kammarrättens avgörande står därför fast.
