De två advokaterna ägde byrån med hälften vardera. Efter ett bolagsstämmobeslut där man dragit lott om utslagsrösten försattes byrån i likvidation. Den ene advokaten gick då vidare och stämde byrån vid Örebro tingsrätt och begärde att bolagsstämmobeslutet skulle förklaras ogiltigt. Han hävdade att beslutet om likvidation gav en otillbörlig fördel åt den andre advokaten och att denne hade gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman.
Konflikt mellan advokaterna
Tingsrätten konstaterade att en konflikt hade uppstått mellan de båda delägarna och att man trots förhandlingar inte lyckats hitta någon lösning. I det läget hade den advokat som var ensam styrelseledamot haft ”ett berättigat intresse” av att inte tvingas fortsätta verksamheten i byrån, utan istället få till stånd en upplösning genom frivillig likvidation. Beslutet hade enligt domstolen inte varit ägnat att ge en otillbörlig fördel åt styrelseledamoten och inte heller var så avvikande i förhållande till det ursprungliga förslaget att det kunde påverka giltigheten.
Inte heller det faktum att beslutet om likvidation hade lämnats till Bolagsverket på formellt felaktiga vägar hade någon betydelse enligt tingsrätten.
Saknar talerätt
Tingsrätten ogillade käromålet men advokaten överklagade till Göta hovrätt som också ogillar hans talan och instämmer i tingsrättens bedömning.
Hovrätten gör sin prövning utifrån att advokaten hade väckt talan och klandrat bolagsstämmobeslutet först efter ungefär åtta månader. Hovrätten konstaterar att advokatens talan är väckt för sent och att han därmed saknar talerätt i målet.
Advokaten kommer inte heller här någonstans med sina formella invändning om bristande kallelseförfarande. ”Oavsett vilket underlag som hade tillställts XX hade han … inte kunnat påverka utgången av omröstningen av likvidation”, konstaterar hovrätten. Detta i och med att den andre advokaten vann lottdragningen om ordförandeskapet vid bolagsstämman och därmed hade utslagsröst.
