Advokatsamfundet kommer ut med nya rekommendationer som går ut på att försvarare och asylbiträden bör överklaga dom eller beslut som i någon del gått klienten emot, när advokaten inte får kontakt med klienten.
Advokatsamfundet har sett över frågan om hur en advokat ska agera när det gäller överklagande av en dom eller ett beslut som i någon del går klienten emot, när advokaten inte får kontakt med klienten. Detta framgår av samfundets hemsida.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Svaga och utsatta klienter
Nu har Advokatsamfundets styrelse uppdaterat samfundets promemoria om advokatens uppdrag för svaga eller utsatta klienter, för att ge mer och tydligare vägledning.
I promemorian har två nya avsnitt lagts till med rekommendationer som gäller situationen när klienten inte går att nå inför ett eventuellt överklagande.
Överväga att överklaga för att undvika rättsförlust
I första avsnittet konstaterar promemorian att en advokat har en långtgående skyldighet att förvissa sig om huruvida klienten vill överklaga eller inte, enligt praxis från Advokatsamfundets disciplinnämnd. Det innebär att det, efter ett avgörande som har gått klienten emot, som regel inte är tillräckligt att försöka nå klienten bara med brev och telefon på senast kända postadress och telefonnummer.
Det krävs att advokaten gör efterforskningar därutöver för att försöka ta reda på var klienten kan nås, när klienten annars riskerar en oåterkallelig rättsförlust.
Vidare framgår det att om klienten ändå inte går att nå, och advokaten inte har kunnat fastställa klientens inställning till att överklaga, måste advokaten överväga att ändå överklaga för att undvika rättsförlust.
Men advokaten måste beakta om ett överklagande riskerar att försätta klienten i ett sämre läge än tidigare – till exempel genom att åklagaren anslutningsöverklagar, och klienten därmed kan bli dömd till ett strängare straff.
Asylärenden
När det gäller uppdrag för en klient som söker asyl bör advokatens utgångspunkt alltid vara att klienten vill överklaga beslut som har gått klienten emot. Även om advokaten inte kan få besked från klienten, är advokaten därför skyldig att överklaga sådana beslut för att undvika att klienten drabbas av rättsförlust.
