En familj som förlorade fyra incheckade resväskor på väg till Tunisien begärde 60 000 kronor i ersättning.
De får nöja sig med 2 000 kronor per väska.
Detta då tingsrätten inte anser att de presenterat tillräcklig bevisning för att styrka de påstått förlorade ägodelarna.
I juli 2018 flög den 56-årige familjefadern och tre av hans familjemedlemmar med flygbolaget Edelweiss Air AG från Stockholm till Djerba i Tunisien, med mellanlandning i Zürich. I samband med flygresan förlorade familjen fyra incheckade resväskor.
Senare begärde de knappt 60 000 kronor i ersättning av flygbolaget som bara vitsordar 8 000 kronor.
Familjefadern sammanställde en lista med förluster av allt i från dator till kläder och skor och bröllopsgåvor med ett värde på 280 000 kronor. Han nöjer sig dock med 60 000 kronor vilket baseras på vad han har rätt till enligt Montrealkonventionen.
Flygbolaget framhöll att det är passagerarna som ska bevisa bagagets värde. Det finns, enligt bolaget, starka skäl att ifrågasätta de belopp som framgår av mannens inventarielista. Något underlag i form av exempelvis kvitton som ger stöd för de uppgivna beloppen har inte ingivits, vilket ”får anses anmärkningsvärt med tanke på att flera av föremålen uppges vara nya”.
Edelweiss gör därför gällande att famijefadern inte har visat att bagagets värde uppgår till ett sådant belopp att det finns skäl att betala ut maxbeloppet i Montrealkonventionen om 1 131 särskilda dragningsrätter per passagerare.
Passageraren ska bevisa att denne lidit skada
Attunda tingsrätt konstaterar att det är den skadelidande, alltså passageraren, som har att bevisa att denne har lidit skada till följd av flygbolagets avtalsbrott eller någon annan handling eller underlåtenhet som flygbolaget är ansvarigt för. Passageraren måste också bevisa vad skadan består i och storleken (värdet) på skadan. Liksom i tvistemål i allmänhet gäller att den part som har bevisbördan för att ett visst sakförhållande föreligger också har att styrka att detta förhållande föreligger. Beroende på omständigheterna kan det i vissa fall finnas skäl att lindra beviskravet.
Av rättegångsbalken följer att om det är fråga om en inträffad skada och full bevisning om skadan inte alls eller endast med svårighet kan föras, får rätten uppskatta skadan till ett skäligt belopp. Av förarbetena till bestämmelsen följer dock att bestämmelsen inte är avsedd att innebära att den som yrkar skadestånd befrias från skyldigheten att förebringa den utredning som skäligen kan åstadkommas.
När det gäller bestämmande av värdet på ett förlorat bagage är det en typisk sådan skada som det kan vara svårt att lägga fram full bevisning om. Normalt sett bör det dock finnas möjlighet att få fram någon form av utredning, i form av kvitton eller liknande till stöd för anspråket. Detta gäller särskilt om föremålen som påstås ha gått förlorade varit nya eller av betydande värde.
Inte lagt fram någon sådan bevisning
Familjefadern har inte lagt fram någon sådan bevisning, trots att han påstått att flera av föremålen i resväskorna varit nya och haft ett mycket betydande värde. Han har heller inte lämnat någon förklaring till varför han inte har kunnat lägga fram någon sådan bevisning. Med hänsyn till detta anser tingsrätten inte att han har visat att han lidit skada uppgående till det belopp som han gjort gällande.
Med tillämpning av 35 kap. 5 § rättegångsbalken, och i enlighet med vad Edelweiss också har vitsordat, uppskattar tingsrätten istället skadan till skäliga 2 000 kronor per resväska, alltså 8 000 kronor totalt.
Det belopp med vilket ersättning kan utgå är således 8 000 kronor.
Flygbolaget ville att beloppet skulle jämkas, men det säger tingsrätten nej till. Tingsrätten konstaterar att mannen visserligen har inkommit med uppgift om innehållet i väskorna först mer än tre månader efter flygresan. Från det att han fick besked från flygbolaget om att de behövde dessa uppgifter har det endast gått drygt en och en halv månad.
Tingsrätten anser inte att detta innebär att mannen ska anses ha helt eller delvis orsakat den uppkomna skadan genom vårdslöshet eller underlåtenhet eller annan oriktig handling, vilket krävs enligt Montrealkonventionen för att jämkning ska komma ifråga. (Blendow Lexnova)
