De ekonomiska utsikterna har förbättrats under sommaren. Återhämtningen står på stabilare grund men behöver fortfarande stöd från den ekonomiska politiken. Det framgår av konjunkturrapporten Swedbank Economic Outlook.
I dag presenterar Swedbank konjunkturrapporten Swedbank Economic Outlook där det framgår att de ekonomiska utsikterna har förbättrats under sommaren. Återhämtningen står på stabilare grund men behöver fortfarande stöd från den ekonomiska politiken. Statsskulden i Sverige har ökat under krisen, men kostnaderna för krisstöden blir mindre än förväntat och det finns gott om finanspolitiskt utrymme kvar.
Vidare framgår det att Coronapandemin fortsätter att prägla vardagen och ekonomin. Den dramatiska nedgången i världsekonomin under det andra kvartalet innebär att global BNP väntas krympa med tre procent i år. Nu syns dock tecken på ljusning i flera länder.
– Vi bedömer att den ekonomiska återhämtning som nu pågår runt om i Europa fortsätter under hösten. Men osäkerheten är fortsatt stor och prognoserna bygger på att den nu ökande smittspridningen i flera länder kan hållas i schack och inte eskalerar, säger Andreas Wallström, tillförordnad chefekonom på Swedbank.
Sammantaget ser de ekonomiska utsikterna något bättre ut i dag än vad de gjorde före sommaren.
– Den senaste tidens ekonomiska statistik har på flera håll kommit in bättre än väntat, säger Andreas Wallström.
Risk för bestående arbetslöshet
Efter ett historiskt fall i ekonomin under det andra kvartalet är återhämtningen igång också i Sverige, framgår det av rapporten.
”Det är en fortsatt splittrad utveckling och flera branscher väntas få det kämpigt även under hösten, men återhämtningen stärks och breddas nu gradvis”.
BNP väntas falla med 5 procent i år för att stiga med omkring 3 procent 2021 och 2022. Bostadspriserna fortsätter att stiga något i höst och under 2021 och 2022. Arbetsmarknadsläget är dock fortsatt bekymmersamt och arbetslösheten väntas stiga till 10 procent vid årets slut.
– Arbetslösheten har stigit snabbt och någon vändning är inte att vänta under hösten. Mot slutet av året väntas drygt 200 000 fler vara arbetslösa än före krisen, säger Andreas Wallström.
Från akut krisbekämpning till långsiktighet
Regeringen väntas möta krisen med stödåtgärder på 200 miljarder kronor under 2020, motsvarande 4 procent av BNP. Det innebär en nedrevidering med 100 miljarder eller 2 procent av BNP jämfört med föregående prognos i maj.
Stödåtgärderna väntas bli 100 miljarder kronor för 2021 och 50 miljarder kronor för 2022. Den offentliga skuldsättningen väntas öka från 35 procent av BNP 2019 till som högst 44 procent 2021. Det är fortfarande en låg statsskuld, inte minst i en internationell jämförelse.
