Kvinnor som tjänar mer än sina män, löper större risk för att utsättas för våld i hemmet.
Det visar en ny studie från Lunds Universitet.
Nationalekonomen Sanna Ericsson disputerade i maj med sin avhandling – ”Reaching for Equality”.
I avhandlingen visar Sanna Ericsson att risken för våld mot kvinnor ökar då deras relativa ekonomiska position förbättras, jämfört med deras partner.
– Min studie visar att en ”bakslagseffekt” kan existera även i jämställt land som Sverige, samt att effekten skiljer sig åt mellan olika demografiska grupper i samhället, säger hon.
Sjukhusdata
I studien bedömer Sanna Ericsson kvinnors ekonomiska position med hjälp av ett mått på deras förväntade arbetsinkomst, vilken baseras på historiska skillnader i regional industrisammansättning, könssegregering på arbetsmarknaden och löneutveckling över tid.
Därefter hon mäter våld i hemmet med hjälp av uppgifter om kvinnor som uppsökt svenska sjukhus på grund av misshandel som ägt rum hemma eller på en ospecificerad plats.
– Våld mot kvinnor, och framförallt partnervåld, är svårt att mäta eftersom anmälningsbenägenheten kan skilja mycket och mörkertalen sannolikt är mycket stora. På grund av detta använder jag mig av sjukhusdata för att studera relationen mellan kvinnors ekonomiska position och risken att de besöker ett sjukhus för skador orsakade av misshandel, säger Sanna Ericsson.
Förbisedd grupp
Inte bara misshandeln av kvinnorna ökar när deras ekonomiska position förbättras, visar studien. Även sannolikheten att deras män söker vård för stress, ångest, depression eller för att själva ha blivit misshandlade.
– Resultatet tyder på att mäns destruktiva beteende riskerar att öka då kvinnors ekonomiska position förbättras, vilket är i linje med teorier som förutspår en bakslagseffekt av ökad kvinnlig ekonomisk frihet, så kallad ”male backlash”, säger Sanna Ericsson.
”Bakslagseffekten” är starkare för äldre kvinnor, kvinnor med högre utbildning och kvinnor i mer långvariga äktenskap, visar studien.
– De grupperna förbises ofta i debatten kring partnervåld. Min forskning visar därmed hur viktigt det är att nå ut även till dessa kvinnor med eventuella insatser i kampen mot våldet. Jag kan visa på att det finns en risk för att ökad ekonomisk frihet för kvinnor ger en bakslagseffekt – även i ett jämställt land som Sverige.
Risken fördubblas
Enligt studien fördubblas risken att kvinnan söker sjukhusvård för misshandel om deras förväntade inkomst ökar med en standardavvikelse, vilket år 2019 motsvarar cirka 55 000 kronor.
”Resultaten håller”
Tidigare forskning på relationen mellan kvinnors ekonomiska position och partnervåld går i olika riktningar.
I både USA och Storbritannien finns forskning som visar att risken för våld i hemmet minskar då lönegapet minskar, medan forskning från utvecklingsländer
generellt visar på en positiv relation, liksom den svenska studien.
– Ja, mina resultat kan anses kontroversiella, men när jag testar för svagheter i metoden så håller ändå resultaten. Min studie kompletterar den tidigare forskningen genom att den detaljerade svenska registerdatan gör det möjligt att studera relationen mellan kvinnors ekonomiska position och kvinnovåld i mer detalj, på individnivå och med ett mått på våld som troligtvis är mindre drabbat av selektiv underrapportering, nämligen sjukhusdata.
Fakta: Så gjordes studien
I studien används högkvalitativa svenska registerdata från databasen The Swedish Interdisciplinary Panel (SIP). Databasen innehåller information från bl.a. Socialstyrelsens Patientregister och inkomstuppgifter från SCB:s register. Studien utgår ifrån hela Sveriges befolkning född 1973–95 och deras föräldrar, och forskaren följer dessa under åren 2001–2011. Det slutliga dataurvalet består av gifta kvinnor i åldrarna 20–65 år.
Partnervåld definieras i studien som kvinnliga sjukhusbesök, för vilka misshandel har registrerats som skadeorsak. Skadeorsaker rapporteras av sjukhuspersonal och inte individen själv. Vem som är misstänkt förövare vid misshandeln registreras inte, men då den allra vanligaste förövaren vid kvinnomisshandel är en partner är sannolikheten stor att sjukhusbesöken mäter partnervåld (Frenzel 2014). Enbart de fall av misshandel som inträffade i offrets hem eller på ospecificerad plats används.
Källa: Lunds universitet
