Tingsrätten ansåg inte det bevisat att de vapenliknande föremål som syns i en av de tre tilltalades egna videosekvenser är ett skarpt hagelgevär. Hovrätten fäller alla tre, även den som filmade händelseförloppet trots att det inte är visat att han höll i vapnet.
Två 18-åringar och en 17-åring åtalades för att de tillsammans och i samförstånd innehaft ett hagelgevär i Trollhättan utan att ha rätt till det den 18 juni 2019. Innehavet ska ha bestått i att en av 18-åringarna och 17-åringen har hanterat vapnet medan den andre 18-åringen i vart fall har filmat när vapnet hanterades.
Skarpa italienska hagelgevär
Vänersborgs tingsrätt konstaterade att i Nationellt Forensiskt Centrums, NFC:s, sakkunnigutlåtande anges som slutsats avseende analysen av alla de sex videosekvenserna att ”Resultaten från undersökningen talar extremt starkt för att de vapenliknande föremål som förekommer i videosekvenserna i samtliga fall är skarpa hagelgevär tillverkade i Italien.” Men det anges också att frågan om det är samma vapenindivid i videosekvenserna inte kan besvaras.
Tillståndspliktigt hagelgevär
Enligt NFC talar resultaten från undersökningen extremt starkt för att det vapenliknande föremålet i två av videosekvenserna som visar en person som inte omfattas av åtalet är ett skarpt funktionsdugligt skjutvapen som omfattas av tillståndsplikt. Det som är avgörande för frågan i målet är dock vilka slutsatser som kan dras angående det vapenliknande föremål som syns i de videosekvenser som påstås visa de tre tilltalades hantering av ett tillståndspliktigt hagelgevär.
Tingsrätten friade tonåringarna
Tingsrätten skrev: ”Att basera slutsatsen på analys av videosekvenser som visar ett annat vapen försvagar slutsatsens styrka avsevärt om det inte går att fastslå att det är samma vapen i de olika filmsekvenserna. I brottmål gäller högt uppställda beviskrav och tingsrätten anser inte att den utredning som presenterats räcker för att med tillräcklig styrka bevisa att det vapenliknande föremål som syns i de tre videosekvenser som avser de tilltalades påstådda hantering är ett skarpt hagelgevär”.
Åtalet för vapenbrott ogillades därför redan på denna grund.
Hovrätten av annan uppfattning
Hovrätten för Västra Sverige har en annan uppfattning. Eftersom det inte gått att besvara frågan om det är samma vapen i alla videosekvenser konstaterar hovrätten inledningsvis att de tre videosekvenser som visar en person som inte är föremål för åtal, och som avfyrar ett hagelgevär i två av dessa sekvenser, inte har någon betydelse för bedömningen av åtalet.
NFC:s slutsats avseende vapnet som förekommer i de övriga tre videosekvenserna utgör dock mycket stark bevisning för att vapnet som hanteras är ett tillståndspliktigt skjutvapen. Härvid kan noteras att det av NFC:s utlåtandeskala framgår att skalsteget Grad +4 innebär att det bedöms vara minst 1 000 000 gånger mer sannolikt att vapnet är tillståndspliktigt än att det inte är det.
Frågan om samförstånd
Till detta ska också läggas vad som i övrigt kunnat iakttas på videosekvenserna avseende på de inblandades agerande, vilket tydligt talar för att de var väl medvetna om att de hanterade ett skarpt vapen. Hovrätten noterar härvid särskilt att två av dem snabbt kastar sig åt sidan när vapnet riktas mot dem samt att den som håller i vapnet uppmanas av de andra att inte rikta det mot ett fönster.
Vid en samlad bedömning av den åberopade bevisningen finner hovrätten att åklagaren styrkt att vapnet som hanteras i respektive videosekvens är ett tillståndspliktigt skjutvapen. Frågan hovrätten härefter har att ta ställning till är om de tre männen har innehaft det aktuella vapnet tillsammans och i samförstånd.
Agerandet beskrivs som en lek
För att styrka det har åklagaren bland annat åberopat de tre ovan nämnda filmerna. Den första filmen är inspelad inomhus i en källare och visar hur en person som identifierats som en av 18-åringarna håller i hagelgeväret. De andra två filmerna är inspelade utanför huset och visar att denne 18-äring tillsammans med 17-åringen hanterar hagelgeväret. Deras agerande kan närmast beskrivas som en lek och det kan konstateras att vapnet riktas åt flera olika håll, bland annat mot andra bostadshus. Det kan konstateras att de två nämnda männens handhavande med vapnet innebär att de innehar vapnet. De agerar också tillsammans på ett sätt som visar att de innehar det tillsammans och i samförstånd.
Tonåringen som filmade
Vad sedan gäller frågan om den tredje mannen är den person som har filmat händelserna kan till en början konstateras att filmerna har upphittats i hans telefon. Sammantaget anser hovrätten att det är styrkt att denne man var på platsen tillsammans med de andra två och att det var han som filmade både i källaren och utanför huset.
Slutligen har hovrätten att ta ställning till om det faktum att denne 18-åring har filmat när de andra två hanterat vapnet innebär att också han innehaft vapnet tillsammans och i samförstånd med dem. Här framhåller rätten att 18-åringen har filmat både i källaren och utanför huset och det kan konstateras att han inte på något sätt har filmat i smyg utan att de övriga två var väl medvetna om att de blev filmade. Alla tre rör sig tillsammans under händelseförloppet och det går att dra slutsatsen att de agerar gemensamt. Det har då ingen betydelse att det inte är visat att filmaren hållit i vapnet. Alla tre ska därför dömas för vapenbrott.
Ungdomsvård
En av 18-åringarna som enbart dömdes för barnpornografibrott i tingsrätten döms alltså nu också för vapenbrott till det straff tingsrätten bestämt, det vill säga ungdomsvård. Den andre 18-åringen får också ungdomsvård för vapenbrott. För 17-åringen bestämmer hovrätten att påföljden i en dom i Hovrättens för Västra Sverige den 6 april 2020 ska avse även nu aktuell brottslighet. (Lexnova)