FN presenterade förra året en rapport där man kritiserade Sverige på en rad områden. Det gällde bland annat brister i antidiskrimineringslagstiftningen, bristande rättigheter för personer med funktionsnedsättning, förekomsten av rasism och hatpropaganda, situationen för samer och romer samt våld mot kvinnor och barn.
FN-kommittén anmärkte också på den långsamma processen i arbetet med att inrätta en oberoende svensk institution för mänskliga rättigheter.
Finns det luckor?
Regeringen vill nu ta reda på ”om det finns luckor eller brister i svensk lagstiftning och om tillräckliga åtgärder har vidtagits utifrån FN:s vägledande principer inom exempelvis export- och internationaliseringsfrämjande, och för bolag med statligt ägande”.
– Regeringen förväntar sig att svenska företag respekterar de mänskliga rättigheterna i all sin verksamhet, både i Sverige och i utlandet, säger handelsminister Ann Linde.
Det som ska göras är en så kallad Base Line Study och uppdraget går till Statskontoret som är regeringens utrednings- och utvärderingsmyndighet.
Man vill också veta om det i Sverige finns effektiva möjligheter för enskilda individer att få sin sak prövad när det gäller mänskliga rättigheter som inte respekteras.
Nationell handlingsplan
Uppdraget till Statkontoret är en av åtgärderna i regeringens ”nationella handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter”, som lanserades i augusti 2015.
Handlingsplanen innehåller ett femtiotal åtgärder i syfte att omsätta FN:s vägledande principer ”i praktisk handling på nationell nivå”.
Utredningen ska redovisas senast den 15 mars nästa år.
