En journalist har fått fullmakt från en syster till en pojke som skadades av deras pappa att ta del av historien kring dråpförsöket. Riksarkivet säger nej men kammarrätten ger vissa öppningar.
Journalisten uppger att hon skriver om den särskilda typ av brottslighet när föräldrar mördar, eller försöker mörda, sina barn. Hon har i detta arbete under lång tid haft kontakt med en kvinna, vars sedan länge avlidna pappa en dag gav sig på både kvinnan och hennes lillebror varpå pappan 1971 åtalades för försök till dråp. Begäran om att få ta del av handlingarna omaskerade, betyder inte att de kommer att offentliggöras i tidningen. De ska användas för journalistiska ändamål i syfte att verifiera, förstå och för att få hela bilden – allt för att reportaget ska bli så sanningsenligt, nyanserat och påläst som möjligt.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Föräldrar och lillebror är döda
Kvinnans lillebror och föräldrar är i dag döda. Det är, hävdar journalisten, kvinnans uttryckliga önskan att journalisten får tillgång till de omaskerade handlingarna. Nyttan med att lämna ut handlingarna i ett journalistiskt syfte överstiger den eventuella skadan. Ett utlämnande kan både hjälpa den i dag enda överlevande och även starkt bidra till en angelägen reportageserie som i sin tur kan hjälpa andra människor. Journalisten ger in en fullmakt samt ett e-postmeddelande ställt till Rättsmedicinalverket från kvinnan.
Målet avskrevs
De aktuella handlingarna i brottsmålsakten förvaras i Umeå tingsrätts arkiv. Efter det att den misstänkte genomgått rättspsykiatrisk utredning beslutade åklagaren att inte väcka åtal mot honom för försök till dråp. Tingsrätten avskrev därför målet från vidare handläggning i augusti 1971.
Journalisten har fått ta del av ett antal handlingar i brottmålsakten, varav flera i maskerat format. Vissa handlingar har hon nekats att ta del av i sin helhet. Riksarkivet har i sitt beslut hänvisat till offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Sekretesskyddet gäller även till förmån för en avliden person om uppgiften anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne.
Personuppgifter ska lämnas ut
Riksarkivet har genomgående maskerat uppgifter om namn, personnummer, adress och telefonnummer till pappans son tillika hans frus svärson och till två av deras döttrar. Dessa uppgifter ska dock lämnas ut enligt Kammarrätten i Stockholm.
Vissa uppgifter i förhörsprotokoll med den aktuella systern som journalisten vill ha ut har Riksarkivet maskerat. Uppgifterna har lämnats av systern och består av vissa av henne gjorda iakttagelser av det misstänkta brottet. Dessa uppgifter får därmed anses vara kända för henne. Mot bakgrund av att kvinnan har lämnat fullmakt till journalisten om att få ta del av uppgifter i brottmålsakten ska dessa uppgifter lämnas ut.
En del uppgifter av känslig natur
När det gäller begäran om ett intyg från Umeå lasarett, Neurokirurgiska kliniken, om lillebroderns hälsotillstånd då han kom in till Umeå lasarett har nekats helt och hållet. Det anser kammarrätten att det inte fanns fog för eftersom flertalet av uppgifterna framgår av andra utlämnade handlingar.
Beträffande rättspsykiatrisk undersökning utförd vid Umedalens sjukhus konstaterar kammarrätten att det finns uppgifter i handlingen som är av klart känslig natur. Det finns emellertid också uppgifter som inte är av sådan klart känslig natur att de skyddas av sekretess. Det ankommer inte på kammarrätten att som första instans göra prövningen av vilka uppgifter i handlingen som omfattas av sekretess. Målet ska därför visas åter i denna del till Riksarkivet för ny prövning.
Detsamma gäller ett vårdintyg beträffande pappan.
