Tingsrätten fällde en man för misshandel trots att fotokonfrontationerna inte genomförts enligt föreskrifter och allmänna råd. Hovrätten friar mannen.
Tingsrätten fällde en man för misshandel trots att fotokonfrontationerna inte genomförts enligt föreskrifter och allmänna råd. Hovrätten friar mannen. Det finns ingen utredning i målet om figuranterna som utgjorde underlag för identifikationen. Därför är det omöjligt att kontrollera tillförlitligheten i utpekandena, vilket försvagar bevisvärdet markant.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Stod i en ring omkring
Det handlar om ett skolbråk och den misshandlade ynglingen berättade följande: Nästan direkt fick han ett knytnävslag i huvudet så att glasögonen åkte av och han hade sedan svårt att se exakt vad som hände. Han fick flera hårda knytnävslag och sparkar, totalt ungefär femton, och de fyra stod som i en ring omkring honom och attackerade honom tillsammans. Han tror att [den 19-årige man som kom att frias i hovrätten] mot slutet slog honom med en tegelsten.
Tre män åtalades för misshandeln och åklagaren åberopade bland annat förhör med vittnen till händelsen. Två av männen fälls i båda instanserna. Den tredje frias i hovrätten. Lunds tingsrätt beskriver utpekandena som ”säkra”.
Fotokonfrontationer
När det gäller de fotokonfrontationer som ägt rum skrev tingsrätten: ”Att fotokonfrontationerna inte genomförts enligt föreskrifter och allmänna råd för sådana leder inte till någon annan slutsats än att det är visat att [den senare friade mannen] deltog aktivt i misshandeln tillsammans med [de övriga]”.
Ordföranden i tingsrätten var dock skiljaktig och ansåg inte att åtalet var styrkt mot 19-åringen. Hon ifrågasatte bland annat fotokonfrontationen.
Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att det saknas anledning att tro annat än att målsäganden som vittnena är helt övertygade om att de gjort ett riktigt utpekande. Frågan är om utpekandena är så tillförlitliga att det är ställt utom rimligt tvivel att 19-åringen är gärningsman.
Svagt bevisvärde
Vid värdering av identifikationsbevisning är stor försiktighet påkallad. När det gäller målsägandens utpekande av 19-åringen är, menar hovrätten, de omständigheter han redovisat som underlag för sin bedömning alltför knapphändiga för att det ska gå att dra några säkra slutsatser i frågan.
Hur fotokonfrontationen med vittnena genomförts är inte närmare klargjort. Det finns således ingen i målet om figuranterna som utgjorde underlag för identifikationen. Detta gör, enligt domstolen, att ”det inte är möjligt att kontrollera tillförlitligheten i utpekandena, vilket försvagar bevisvärdet av dessa markant”.
Värdet av utpekandena försvagas dessutom av den tid som förflutit mellan gärningen och polisförhöret under vilket fotokonfrontationen ägde rum. I samma riktning talar den omständigheten att det framkommit att det är möjligt att vittnena dessförinnan talat med varandra om händelsen och även visats en bild/bilder på 19-åringen som tänkbar gärningsman.
19-åring frias
Omständigheten att vittnena pekat ut 19-åringen vid huvudförhandlingen har ett högst begränsat bevisvärde eftersom de rimligen varit färgade av sina tidigare utpekanden och inte haft någon valmöjlighet att peka ut någon annan vid förhandlingen. Sammantaget är åklagarens bevisning till stöd för påståendet att även 19-åringen deltog i misshandeln inte av sådan styrka att påståendet är ställt utom rimligt tvivel. Åtalet mot honom ska därför ogillas.
De andra två männen fälls dock och den fjärde åtalades inte i det här sammanhanget.
