– Det här är ett principiellt viktigt mål för både betalande studenter och högskolesektorn, så det är bra att det nu ska prövas i högsta instans, säger Clarence Crafoord, chef på Centrum för rättvisa, som är ombud för Connie Dickinson tillsammans med Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa.
– Målet handlar ytterst om vilket ansvar staten har när den säljer en undermålig tjänst till enskilda.
Stämde högskolan
Connie Dickinson sökte och antogs till utbildningen ”Analytical Finance” som är ett kandidatprogram vid Mälardalens högskola i Västerås. Hon påbörjade sina studier höstterminen 2011.
Utbildningen har bedrivits sedan 2001 och omfattar 180 högskolepoäng, vilket motsvarar tre års heltidsstudier.
Connie Dickinson stämde Mälardalens högskola vid Västmanlands tingsrätt med ombud från stiftelsen Centrum för rättvisa och begärde att att få tillbaka den studieavgift som studenter från länder utanför EES och Schweiz måste betala för att gå den treåriga utbildningen.
Högskolan vägrade dock att betala tillbaka studieavgiften och hävdade att något avtal inte fanns utan att det i stället handlade om ett offentligrättsligt rättsförhållande där betalning av studieavgift skulle vara ”ett utflöde av den myndighetsutövning som sker vid antagningen”.
Full kostnadstäckning
Tingsrätten konstaterade att avgiften syftar till att ge högskolan full kostnadstäckning och att Connie Dickinson har varit tvungen att betala 55 000 kronor per termin för sina studier – fram till det att hon år 2013 avbröt studierna efter fyra terminer på grund av missnöje med utbildningens kvalitet.
Tingsrätten ansåg att utbildningen i och för sig har offentligrättsliga drag men eftersom studenten hade varit tvungen att betala avgift för undervisningstjänsten måste hon och skolan anses ha ingått ett ömsesidigt förpliktande avtal.
Avtalet hade i sin tur förpliktigat högskolan att ge studenten möjlighet att ta kandidatexamen inom det aktuella programmet med den kvalitet som följer av lag och förordningar.
Enligt tingsrätten fanns det ingen anledning att ifrågasätta de bedömningar som gjorts av UKÄ i dess granskning år 2013 och tjänsten har därför inte stämt överens med parternas avtal.
Felet i utbildningen väsentligt
Parternas avtal föll inte direkt in under vare sig köplagen, konsumentköplagen eller konsumenttjänstlagen. Tingsrätten ansåg dock att det i svensk rätt är en allmänt spridd regel att beräkna prisavdraget utifrån en jämförelse mellan avtalat och felaktigt skick.
Tingsrätten skrev i sina domskäl:
”Att närmare bestämma en utbildnings värde är naturligtvis i närheten av omöjligt. Emellertid har Utbildningens kvalitet varit så bristfällig att MDH:s tillstånd att meddela examen kunde komma att dras in om bättring inte skedde. Under sådana omständigheter har det förelegat en stor risk för att Connie Dickinson inte skulle få någon examen även om hon fullföljde alla kurser som ingick i Utbildningen.”
Tingsrätten fortsatte
”Avtalet har inte avsett enstaka kurser. Felet i Utbildningen är därmed enligt tingsrättens mening så väsentligt att Utbildningen praktiskt taget saknade värde jämfört med vad som avtalats mellan MDH och Connie Dickinson.”
170 000 kronor
Connie Dickinson hade därför rätt till återbetalning av hela avgiften, även om hon har fått tillgodoräkna sig de högskolepoäng som hon redan uppnått. Högskolan dömdes därför att betala tillbaka drygt 170 000 kronor.
Svea hovrätt instämde senare i att högskolan och Connie Dickinson ska anses ha ingått ett ömsesidigt förpliktande avtal. Som student kan man också kunna förvänta sig att en utbildning som lyder under högskolelagen uppfyller lagens krav på hög kvalitet någonting som utbytesstudentens utbildning inte har gjort.
Connie Dickinson hade också rätt till prisavdrag för bristerna men bara med ett belopp motsvarande halva studieavgiften, ansåg hovrätten. Orsaken var, enligt hovrätten, att hon trots allt hade tillgodogjort sig högskolepoäng och skulle kunna ha fått ut en examen även om högskolan förlorat sin egen rätt att meddela examen.
Ett skiljaktigt hovrättsråd
Enligt hovrätten var det skäligt att bestämma prisavdraget till 50 procent av den erlagda avgiften.
Ett hovrättsråd var skiljaktigt och ansåg att Connie Dickinson överhuvudtaget inte skulle ha rätt till ersättning eftersom högskolan inte kunde anses ha gjort sig skyldig till ett avtalsbrott på kontraktsrättslig grund.
Båda parter överklagade domen till Högsta domstolen som alltså nu beslutar att ta upp fallet till prövning.
