Kommunstyrelsens utskott för omsorg i Orust kommun beslutade att helt begränsa umgänget mellan en sjuårig pojke och hans mamma.
Beslutet var olagligt och skulle i stället ha fattats av kommunstyrelsen, därför undanröjs det av kammarrätten.
Den sjuårige pojken har sedan slutet av oktober 2017 varit placerad med stöd av LVU efter anmälningar om att hans moder, tillika vårdnadshavare, utsatt honom för våld.
Han har under tiden han har varit placerad i familjehem haft umgänge med sin mamma i olika konstellationer. I samtal med handläggare och familjebehandlare i januari 2020 berättade pojken att han önskar att han inte behöver träffa sin mamma alls.
Förvaltningsrätten i Göteborg, som gjorde en prövning i sak av moderns överklagande, anförde att:
För att trygga pojkens hälsa och utveckling samt den fortsatta vården enligt LVU har det varit nödvändigt att, för närvarande, helt begränsa umgänget mellan pojken och hans mamma.
Kommunstyrelsen har därmed haft fog för sitt beslut. Överklagandet avslogs därmed.
Kammarrätten prövade behörigheten
Nu har Kammarrätten i Göteborg prövat frågan om utskottet i Orust över huvud taget varit behörigt att fatta det aktuella beslutet. Enligt kammarrätten säger lagstiftningen följande.
Enligt 14 § andra stycket 1 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, får socialnämnden besluta hur den unges umgänge med vårdnadshavare ska utövas.
Enligt 10 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) gäller för en socialnämnd vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).
Enligt 6 kap. 37 § kommunallagen får en kommunal nämnd uppdra åt bland annat ett utskott att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Av 6 kap. 38 § 3 kommunallagen följer att beslutanderätten inte får delegeras när det gäller ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
Kommunstyrelsen saknade lagstöd för beslutet
Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet HFD 2016 ref. 74 ansett att beslut om hemlighållande av vistelseort enligt 14 § LVU är ett beslut som träffas av delegationsförbudet i 6 kap. 38 § kommunallagen.
Ett beslut om umgängesbegränsning har stora likheter med ett beslut om att hemlighålla den unges vistelseort. Med hänsyn härtill får även ett beslut om umgängesbegränsning anses träffas av förbudet mot att delegera beslutanderätten till utskott.
Kommunstyrelsen i Orust kommun har därför saknat stöd i lag för att delegera beslut om umgängesbegränsning till utskottet. Det innebär att det i målet aktuella beslutet om umgängesbegränsning inte kommit till i laga ordning. Beslutet och förvaltningsrättens dom ska därför undanröjas. (Blendow Lexnova)
