Uppgifter om anställda vid Sveriges generalkonsulat i Jerusalem kan lämnas ut, eftersom de inte omfattas av utrikessekretess, uppger Kammarrätten.
Domstolen framhåller att mindre irritationer inom ett lands ledning till följd av utlämningen inte automatiskt ska leda till sekretesskydd.
En man begärde att Sveriges generalkonsulat i Jerusalem skulle lämna ut uppgifter om anställningsförhållanden och lön rörande konsulatets anställda. Han fick dock avslag med hänvisning till att uppgifterna omfattades av regler om integritetsskydd enligt israelisk lagstiftning.
Strid med israelisk lagstiftning
Det kunde också antas att ett röjande i strid med israelisk lagstiftning riskerar att störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet.
Mannen överklagade beslutet till Kammarrätten i Göteborg som framhåller att bestämmelsen i offentlighets- och sekretesslagen innehåller ett rakt skaderekvisit, vilket innebär att det råder en presumtion för offentlighet.
Irritation i en lands ledning innebär inte automatiskt sekretess
Skadebegreppet ska enligt förarbetena inte ges en alltför vid innebörd. Att mindre och tillfälliga störningar eller irritationer inom ett annat lands ledning inte kan uteslutas om uppgifterna lämnas ut, innebär det inte att sekretess automatiskt föreligger, menar domstolen.
”Uppgifterna som har begärts ut i detta fall gäller lön, pension och vissa andra anställningsvillkor beträffande lokalanställda vid Sveriges generalkonsulat i Jerusalem. Kammarrätten anser inte att det är fråga om uppgifter med sådant innehåll eller av sådan beskaffenhet i övrigt att de omfattas av utrikessekretess”, skriver Kammarrätten.
