På sikt finns det risk för att brottsligheten kommer öka på vissa områden efter effekterna av covid-19-pandemin.
Det visar en ny rapport från Polismyndigheten.
Polismyndigheten har tagit fram rapporten ”COVID-19. Pandemins långsiktiga konsekvenser för brottsutveckling och samhällsordning” som genom olika scenarier tittar på möjlig brottsutveckling på 1-5 års sikt inom ett antal brottsområden i en utdragen coronapandemi.
Rapporten lyfter särskilt riskerna för att utsatta områden kommer drabbas hårdare vid en omfattande och långvarig lågkonjunktur, där ökad arbetslöshet kan leda till att fler rekryteras till lokala kriminella nätverk. Tillkomsten av fler kriminella aktörer kan i sin tur medföra ökad påverkan i lokalsamhällena vilket försvårar för polisen att verka i områdena.
– Polisen arbetar i dag aktivt med att öka tryggheten i dessa områden genom dialog med boende och samverkan med olika aktörer och myndigheter. Vi ser en risk för att den försiktigt positiva utveckling vi nu ser kan påverkas negativt av att högre arbetslöshet leder till ökat utanförskap och fattigdom. Polisens arbete kommer fortsätta, men samtidigt är vår förmåga att förhindra tillväxten till kriminella miljöer begränsad. Här måste fler aktörer fortsätta arbeta för ökad integration i samhället, säger Linda Staaf, chef för underrättelseenheten på Nationella operativa avdelningen, Noa.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Ökat tryck från kriminella
I rapporten framgår det även att näringsidkare som får svårt att klara sig under en lågkonjunktur har mindre marginaler och möjlighet att stå emot ett ökat tryck från kriminella i närmiljön. Detta ökar riskerna för att kriminella grupperingar kan öka sin involvering i legal verksamhet och därmed utöka möjligheterna för till exempel penningtvätt.
Men även illegal försäljning av punktskattade varor samt försäljning eller förvaring av exempelvis stöldgods och narkotika kan öka. Åtgärder som stöd till företag och näringsidkare som en följd av pandemin och en kommande lågkonjunktur kan också medföra en ökad attraktivitet i bedrägerier och oredligheter för att kunna åtnjuta detta stöd. Även bedrägerier mot välfärdssystemet kan tänkas öka under en långvarig och förhöjd arbetslöshet.
Vidare framgår det av rapporten att det är sannolikt att cyberkriminella under pågående pandemin kommer fortsätta att utnyttja covid-19 i syfte att sprida skadlig kod och utvinna känslig data. Hotet från cyberkriminella aktörer bedöms fortsatt som högt på lång sikt.
Cyberhot fortsätter
”Cyberhot såsom phishing och avancerade bedrägerier som dykt upp under pandemin kommer sannolikt att fortsätta”, framgår det i rapporten.
”Begränsade möjligheter vid sammankomster och tillställningar, restriktioner, social distansering samt den ökade mängden distansarbete har ökat antalet potentiella brottsoffer och brottstillfällen för cyberkriminella. Digitala lösningar har använts mer än någonsin både privat och bland företag och myndigheter för att hantera olika former av aktiviteter som exempelvis sociala kontakter, möten och distansanslutningar mot arbetsgivares it-infrastruktur. Förändringen i livsstil kommer sannolikt inte att försvinna och cyberkriminella kommer fortsätta att hitta sätt att utnyttja dessa nya vanor”, framgår det vidare
Stölder av vapen kan öka
Polisens rapport visar öven att ett utdraget scenario kan leda till att vapentillgången kan minska vilket i sin tur ger en ökning av modifierade vapen. En ökad återanvändning av vapen är också möjlig och stölder av legala vapen kan komma att öka.
Rapporten belyser också risken för att sämre ekonomi i andra länder kan öka risken för att fler internationella brottsnätverk begår stölder i Sverige.
– De tidigare stängda gränserna minskade rörligheten under en period, men har inte påverkat i någon större utsträckning utan vi kan snarare se att brottsnätverken har anpassat sig till det nya läget. I takt med att länder fortsätter öppna upp gränserna finns det risk för att nya nätverk kommer till Sverige, säger Linda Staaf.
Ökad rekryteringsbas
Vidare framgår det av rapporten att den ekonomiska lågkonjunkturen och den ökade arbetslösheten bedöms det som troligt att en ökad rekryteringsbas uppstår för kriminella nätverk och potentiellt ökad människohandel. Polisen bedömer att människohandel för sexuella ändamål sannolikt kommer att växa i betydelse under ett utdraget scenario.
”Pandemin har lett till att fler tillbringar mer tid på internet. Detta bedöms vid ett utdraget scenario resultera i en global ökning av efterfrågan på pornografi vilket sannolikt innebär att fler utnyttjas inom människohandel för sexuella ändamål”.
Vidare framgår det av rapporten att nedstängningar och restriktioner leder till att mer riskfyllda rutter och modus används av människosmugglare och irreguljära migranter.
Brottsaktiv aktivism
”Konsekvenserna av covid-19 leder till högre priser för smugglingstjänster, vilket utsätter migranter och flyktingar för ökad risk för exploatering och människohandel”.
Polisen varnar även för att ett utdraget scenario kan leda till risken för att extremistnätverk kan utnyttja nya möjligheter som pandemin medför.
”Såväl jihadistiska som höger- och vänsterextrema grupper har uppmanat till intensifierad våldsanvändning med hänvisning till pandemin. Jihadistiska respektive högerextrema grupper bedriver även propaganda i syfte att lägga skulden för pandemin på till exempel judar, västerlänningar och migranter. Höger- och vänsterextrema grupper lägger också skulden på stora företag, telekomsektorn och det kapitalistiska ekonomiska systemet, och de uppmanar sina anhängare att aktivt bekämpa symboler för detta”.
Rapporten har tagits fram för att Polismyndigheten ska kunna anpassa verksamheten och resurssättningen, samt utveckla arbetsmetoder för att möta händelseutvecklingen.
