En 83-årig man hade gift om sig med en 36-årig kvinna i april 2012. När han avled 2013 hade hon fått sammanlagt 120 miljoner kronor genom testamentsliknande gåvor, vilket innebar att bröstarvingarnas laglott inskränkts.
Hovrätten anser att gåvorna – vid beräkningen laglotterna – ska läggas till mannens kvarlåtenskap enligt huvudregeln och tillerkänner dem därför ett väsentligt högre belopp än vad tingsrätten gjorde.
Den 83-årige mannen avled den 17 oktober 2013 i sviterna av cancer. Vid dödstillfället lämnade han efter sig sin 36-åriga fru samt tre barn från ett tidigare äktenskap. Mannen gifte sig med 36-åringen i april 2012 men de båda hade träffats regelbundet sedan 2006.
Vid mannens bortgång hade han giftorättsgods till ett värde av cirka 1 250 000 kronor. 36-åringen hade som enskild egendom emellertid en nettobehållning till ett värde av cirka 120 000 000 kronor. Mellan åren 2008 och 2013 hade 83-åringen nämligen överfört delar av sin förmögenhet till 36-åringen genom tio transaktioner.
Det var dessa transaktioner som var tvistiga vid Stockholms tingsrätt.
Familjerättslig nyhetsdag
Under denna heldagskurs från BG Institute ges en värdefull genomgång av den ekonomiska familjerätten – från nya förslag rörande arv och testamente till aktuella domstolsavgöranden om bodelning och sambofråg. Dessutom delar experter med sig av praktiska rekommendationer för att hantera kommande juridiska utmaningar.
Yngsta dottern hade fått flera miljoner i arv
Tingsrätten hade en rad frågor att besvara, däribland huruvida 83-åringens gåvor till 36-åringen skett under sådana omständigheter eller på sådana villkor att de var att likställa med testamente.
Avseende gåvorna som sådana bedömde tingsrätten att nio av de tio aktuella transaktionerna till 36-åringen hade getts under sådana omständigheter och på sådana villkor att de var att likställa med testamente.
Tingsrätten noterade samtidigt att den aktuella regleringen i ärvdabalken innebär att om arvlåtaren har gett bort egendom under sådana omständigheter, eller på sådana villkor, att gåvan till syftet är att likställa med testamente, ska de bestämmelserna om jämkning av testamente tillämpas. Jämkningen innebär i sin tur att värdet av gåvan ska läggas till kvarlåtenskapen vid beräkningen av bröstarvingarnas lotter.
Syftet är att skydda ägarens bröstarvingar mot förfoganden som utgör ett kringgående av laglottsbestämmelserna.
36-åringen gjorde gällande att de gåvor 83-åringen gett till sina barn under sin livstid utgjorde särskilda skäl mot att tillämpa det aktuella lagrummet i ärvdabalken. Bland annat hade den yngsta dottern fått många fler miljoner av sin pappa än övriga syskon. 83-åringen ville nämligen inte att hon skulle behöva arbeta eller utbilda sig utan istället bo hemma och ta hand om honom, vilket hon också hade gjort till dess att hon var trettio år.
Fick behålla en betydande del av förmögenheten
Tingsrätten konstaterade dock att 36-åringen – oavsett utgången i målet – skulle komma att få behålla en betydande del av 83-åringens ursprungliga förmögenhet, vilket innebar att en tillämpning av bestämmelsen inte skulle drabba henne alltför hårt. Sammantaget ansåg därför tingsrätten att det inte fanns särskilda skäl mot att tillämpa ÄB kap 7 § 4.
Starka skäl fanns dock för att enbart hälften av värdet på gåvorna skulle läggas till kvarlåtenskapen vid beräkningen av barnens respektive laglott. Sammanfattningsvis beräknades barnens respektive laglott så att de skulle utfå av 36-åringen 33 333 Euro, 876 415 amerikanska dollar och 3 139 682 kronor vardera.
Domen överklagades till Svea hovrätt som nu gör en delvis annorlunda bedömning.
Ville inte att gåvorna skulle utgöra arv
Domstolen instämmer i tingsrättens bedömning avseende transaktionernas karaktär och att de givits under testamentsliknande förhållanden. Samtidigt ska någon avräkning av de gåvor barnen erhållit enligt ÄB kap 7 § 2 inte ske. Det är nämligen visat genom den skriftliga bevisningen att 83-åringen vilja var att gåvorna inte skulle utgöra förskott på arv.
Frågan för hovrätten var därför hur stor andel av 83-åringens gåvor till 36-åringen som skulle återläggas till kvarlåtenskapen. 36-åringen har yrkat att laglotterna ska beräknas som om gåvorna ingått i egendomsmassan före bodelning medan barnen har gjort gällande att gåvorna ska läggas direkt till kvarlåtenskapen, det vill säga till den egendom som tillkommer dödsboet efter bodelning.
Hovrätten anmärker att om ÄB kap 7 § 4 tillämpas på det sättet att gåvorna utgör del av egendomsmassan före bodelning så måste en bodelning fingeras. En komplikation härvid är frågan om egendom som 83-åringen gett bort innan äktenskapet ingicks över huvud taget kan omfattas av en sådan fingerad bodelning.
Värdet av gåvorna ska läggas till kvarlåtenskapen
Sammantaget riskerar – enligt hovrättens mening – en sådan prövning leda till bristande förutsebarhet och osäkerhet kring hur laglottens beräkning ska ske. Domstolen anser därför, till skillnad från tingsrätten, att värdet av gåvorna vid beräkningen av syskonens respektive laglott ska läggas till kvarlåtenskapen, det vill säga till den egendom som återstår efter bodelning.
Syskonens respektive anspråk beräknas därför slutligen till 5 497 365 kronor och 1 131 830,90 US dollar.
36-åringen ska även ersätta syskonen för deras rättegångskostnader i tingsrätten med 611 281 kronor samt i hovrätten med 146 979 kronor. (Blendow Lexnova)
