Hoppa till innehåll
Nyheter
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Vapenbrottsdömd frias – efter oriktiga förhörsmetoder


red@dagensjuridik.se red@dagensjuridik.se

Ladda ner handlingar

En 25-årig man som dömdes till två års fängelse i tingsrätten för grovt vapenbrott frias nu i hovrätten, som anser att bevisningen grundar sig på förhör som genomförts i strid med både rättegångsbalken och Europakonventionen.

En 25-årig man åtalades i Solna tingsrätt för grovt vapenbrott efter att poliser hittat en laddad halvautomatisk pistol under en husrannsakan hemma hos mannen. Beslutet om husrannsakan fattades efter att en av de hörda poliserna och hans kollegor befann sig i närheten av den tilltalades bostad och reagerade på att någon betedde sig konstigt utanför porten.

Väl inne i lägenheten hittade en poliskollega vapnet under en soffdyna. Hon frågade då mannen om det var en soft air gun eller en riktig pistol. Enligt polisen hade han skrattande svarat ja till båda.

Kritiserade bevisningen mot honom

I tingsrätten invände den tilltalade mot bevisningen som användes i målet, som till stor del utgjordes av konversationen mellan honom och poliserna under husrannsakan. Enligt honom gick uppgiftslämnandet inte till på ett sätt som är förenligt med kraven på förhör enligt rättegångsbalken eller rätten till en rättvis rättegång som följer av Europakonventionen.

Tingsrätten såg däremot inga problem med att lägga uppgifterna från husrannsakan till grund för bedömningen. Utgångspunkten i svensk rätt är fri bevisföring och parterna kan åberopa relevant bevisning, även om den inte tillkommit i föreskriven ordning, resonerade man. Sammantaget ansåg domstolen att det var bevisat att 25-åringen begått gärningen och han dömdes för grovt vapenbrott till fängelse i två år.

Avgörandet överklagades till Svea hovrätt, som till skillnad från underinstansen är kritisk till bevismaterialet som läggs fram.

Hovrätten även kritisk till husrannsakan

För det första anser domstolen att det är oklart varför husrannsakan genomfördes. Det framstår som att den gjordes med anledning av spaning på en annan person och att syftet från början inte var att leta efter det vapen som senare beslagtogs.

Det framgår även att polisen inte var säkra på att vapnet som hittades var riktigt. Hovrätten menar att polisen i vart fall misstänkte att vapnet var riktigt och att 25-åringen kunde vara innehavare till det. På grund av det hade han, när poliserna ställde sina frågor, påverkats så väsentligt att han då måste anses ha varit anklagad för brott i Europakonventionens mening.

Rätten är även kritisk till att förhöret inte skrevs ned. På så sätt har 25-åringen inte haft någon möjlighet att vare sig granska uppgifterna eller invända mot eventuella felaktigheter. Vidare lämnades uppgifter under ett pågående ingripande och mannen hade inte underrättats om att han var misstänkt för brott och biträddes inte av försvarare.

Sammantaget anser hovrätten att polisernas uppgifter inte är tillräckliga för att binda mannen till vapnet och han frikänns därför från åtalet för grovt vapenbrott. 

En nämndeman är dock skiljaktig och vill fastställa tingsrättens dom. (Blendow Lexnova)

Endast för dig som prenumererar
Ladda ner handlingar
Annons

Event & nätverk

Se alla event

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons