Fyra av tio gärningsmän vid dödligt våld har haft kontakt med psykiatrin året före brottet.
Det innebär att det är cirka sju gånger vanligare att gärningspersoner vid dödligt våld har haft kontakt med psykiatrin än vad det är för befolkningen som helhet, enligt en ny studie från Brå.
Trots att den psykiska ohälsan är utbredd bland gärningspersonerna understryker utredaren, Klara Hradilova Selin, att de som haft kontakt med psykiatrin är underrepresenterade.
– Även om den psykiska ohälsan är vanligare hos gärningspersonerna är det viktigt att poängtera att majoriteten inte haft kontakt med vården för psykisk ohälsa året innan brottet.
”Den diagnostiserad ohälsan större bland kvinnor”
Brå har i studien analyserat uppgifter om psykisk ohälsa för cirka 800 gärningspersoner som varit inblandade i dödligt våld mellan åren 2005 och 2017.
Resultatet visar att det är särskilt vanligt, 45 procent av fallen, att gärningspersonen varit i kontakt med psykiatrin i de fall som det dödliga våldet riktats mot någon familjemedlem.
Vid dödligt våld som begåtts inom den ”kriminella miljön” är motsvarande siffra 36 procent och av dessa gärningspersoner var samliga män. En siffra som enligt Brå sannolikt kan förklaras med att män är mindre benägna att söka psykiatrisk vård.
– Den diagnostiserade psykiska ohälsan är större bland de kvinnliga än de manliga förövarna, men skillnaden kan vara överskattad eftersom kvinnor oftare än män söker vård inom psykiatrin, säger Klara Hradilova Selin.
Vården kan inte alltid förutse
Enligt Klara Hradlova Selin finns en övertro hos allmänheten på att psykiatrin ska kunna identifiera personer som riskerar att begå våldshandlingar, i synnerhet när det kommer till personer som misstänks för uppmärksammade brott och som tidigare sökt hjälp.
– Ungefär 400 000 personer har varje år kontakt med psykiatrin i Sverige, och av dessa är det 20–40 personer som begår dödligt våld. Med tanke på den stora mängden patienter, och hur få av dem som begår dödligt våld, har psykiatrin begränsade möjligheter att förutse sådana händelser.
– En del av strategin för att motverka dödligt våld kan därför vara att förebygga psykisk ohälsa generellt, och att öka motivationen hos män med psykiska problem att söka hjälp, säger Klara Hradilova Selin, utredare på Brå.
