Hovrätten fastställer tingsrättens dom på ett års fängelse för en man som befattat sig med uppgifter om 36 svenska försvarsverk och själv anskaffat uppgifter om 12 sådana.
Hovrätten har, i likhet med tingsrätten, bedömt att uppgifterna skulle medföra betydande men för Sveriges säkerhet om de kom till främmande makts kännedom.
Åtalet mot mannen, som är i 40-årsåldern, har avsett obehörig befattning, anskaffning och befordran avseende hemliga uppgifter från militära skyddsobjekt. Mannen har, enligt åklagaren, själv anskaffat uppgifter om 14 svenska försvarsverk, bland annat genom att fotografera dem – något som framgår av beslag som SÄPO gjort hos honom.
Totalt uppgavs han ha befattat sig med uppgifter om 36 försvarsverk, där han primärt samlat in uppgifter på nätet. Foton som tagits av mannen har i två fall också återfunnits hos en person som mannen känner väl – och han har med andra ord befordrat vissa uppgifter vidare.
Hävdade att det handlade om privat samling
Mannen har i huvudsak erkänt det åtalade agerandet, men förnekat uppsåt och gjort gällande att han borde dömas för oaktsamt avbildande av skyddsobjekt. Informationsinsamlingen har enligt mannen haft med hans privata militära intresse att göra. När det gäller fotograferingen har han bland annat förklarat att han trott att det är tillåtet att fotografera militära skyddsobjekt så länge man håller sig på ”rätt sida av förbudsskylten”.
Tingsrätten ansåg dock att mannen måste ha insett att det han gjort inte var tillåtet:
”Det framgår emellertid klart av utredningen att [mannen] är något mer än en nyfiken militärt överintresserad person med en fascination för militära torn och master och fortifikationsverk. Hans bakgrund och erfarenhet från området, bl.a. som signalist i det militära och tidigare medlem i en militär frivilligorganisation, indikerar med viss styrka att han var medveten om att det han gjorde inte var lagligt.”
Dömdes till ett års fängelse
Målet har omfattats av stark försvarssekretess och de närmare detaljerna kring vilka försvarsverk som berörs och hur de har avbildats har lagts i en hemlig bilaga. Karaktären och detaljerna avseende delar av uppgifterna beskrevs dock av tingsrätten som mycket besvärande och visar på ”en systematisk informationsinhämtning som går långt utöver det intresse som han gett uttryck för”. Mannen har varit införstådd med att det har handlat om en systematisk kartläggning och han måste enligt tingsrätten också ha förstått att vitala försvarsintressen – och i förlängningen landets säkerhet – skulle ha skadats om uppgifterna hamnat i orätta händer.
Eftersom de hemliga uppgifter som omfattas av åtalet har rört förhållanden av stor betydelse för landets försvar ansåg tingsrätten att den obehöriga befattningen med hemlig uppgift skulle rubriceras som grov. Det finns bara fängelse i straffskalan och saknas påföljdspraxis på området.
Om uppgifterna skulle ha kommit till främmande makts kännedom hade faran för betydande men dock varit ”betydande” – och med hänsyn till hur materialet förvarats har risken inte varit oväsentlig, noterade tingsrätten i sin dom.
Brottslighetens så kallade artvärde är enligt tingsrätten ”höljt i dunkel”, men det framstår i alla fall som rimligt att artvärdet är högre än för rena förmögenhetsbrott. Den åtalade mannen dömdes därför till ett års fängelse.
Hovrätten fastställer tingsrättsdomen
Både mannen och åklagaren överklagade domen till hovrätten som nu gör samma bedömning som tingsrätten, förutom att man inte anser det visat att mannen anskaffat uppgifter om fler än tolv försvarsverk. Inte bara bilderna utan även övriga uppgifter kring försvarsverken som ingått i det systematiskt sammanställda materialet har bedömts vara hemliga.
Hovrätten har, i likhet med tingsrätten, bedömt att uppgifterna skulle medföra betydande men för Sveriges säkerhet om de kom till främmande makts kännedom.
Hovrätten fastställer nu domen på ett års fängelse.
