Under rådande Coronakris minskade Danmark antalet konkurser med 51 procent under mars, april och maj medan Sverige upplevde en ökning med 25 procent och Norge med 6,3 procent.
Siffror från data- och analysföretaget Bisnode visar att 2 142 företag gick i konkurs i Sverige under ”Coronamånaderna” i mars, april och maj. Vilket motsvarar en ökning med 25 procent jämfört med samma period förra året.
I Danmark har antalet konkurser minskat med 51 procent. Här gick 1 365 företag i konkurs under perioden. I Norge har 1478 företag gått i konkurs eller har tvångsavvecklats av myndigheterna. Detta är en ökning med 6,3 procent från samma period föregående år.
”Men relativt sett ser vi flest konkurser i Norge, jämfört med befolkningen och storleken på näringslivet”, skriver Bisnode.
GDPR-utmaningar – biometrisk inpassering och slumpvis drogtestning
Behandling av personuppgifter i arbetslivet är en av de frågor som Integritetsskyddsmyndigheten kommer att titta närmare på framöver – det framgår av myndighetens tillsyns- och vägledningsprioriteringar från mars 2025. Johan Sundberg och Johan Thörn tar här upp några av de områden där det finns särskilda utmaningar ur GDPR- och arbetsrättsperspektiv, nämligen slumpvisa alkohol- och drogtester av anställda samt ny teknik för inpassering med användning av exempelvis fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
”En möjlig förklaring”
Vidare skriver analysföretaget att ”en möjlig förklaring till de stora skillnaderna skulle kunna vara att hanteringen av konkursansökningar som lämnats in släpar efter olika mycket i de tre länderna. Detta gäller främst Norge. Vi ser inte några större eftersläpningar i vare sig Sverige eller Danmark men däremot i Norge”.
– Vi tar dock det säkra före det osäkra och uppmanar därför till viss försiktighet med att dra alltför skarpa slutsatser kring orsakerna till de stora skillnaderna. Istället är det viktigare nu än någonsin att följa utvecklingen noga över tid, vilket vi gör via vårt Coronaindex, säger Henrik Hargéus, Product Manager för risk och kredit på Bisnode.
Vidare säger han att Konkursstatistik kan vara en viktig indikator på hur affärsklimatet påverkats i de tre länderna under Coronakrisen. En jämförelse med grannländerna kan också lära oss något om hur de nationella paketen för affärsstöd fungerar, uppger Henrik Hargéus.
I alla tre länder ges både stöd för att täcka fasta kostnader och en möjlighet till statligt garanterade lån för extra likviditet under krisen. Uppskjutna tidsfrister för betalning av skatter och avgifter har också tillhandahållits.
Sjuklönesystemet
I Sverige och Danmark har sjuklönesystemet ändrats så att sjuklön nu betalas ut från första dagen du är sjuk, ett system som redan finns i Norge. I Sverige finns nu också möjligheter till korttidspermittering – en ordning som redan fanns i Norge och Danmark men där arbetsgivarperioden reducerats.
– I alla tre länder har företag fått utökade tidsfrister för betalning av skatter och avgifter. Det hjälper till med likviditeten under krisen, men kan bli en utmaning när räkningarna sedan ska betalas. Detta kan därför ge upphov till fler konkurser längre fram, förklarar Henrik Hargéus på Bisnode.
