– Vi behöver såväl privata företag som idéburna organisationer för att utveckla välfärden, säger Anders Henriksson, förste vice ordförande för SKL.
– Lika angeläget är det att samma insyn och krav gäller oavsett utförare, så att vi kan säkerställa kvaliteten och få ordning och reda i välfärden.
Efterlyser precisering
SKL har tagit del av välfärdsutredningens slutbetänkande och trots att organisationen till stora delar är positiv till utredningen efterlyser man en precisering över exakt vilka krav som ska ställas på välfärdstjänster och hur dessa ska följas upp.
SKL skriver i sitt remissyttrande:
”SKL saknar ett helhetsgrepp över kvalitetskrav och uppföljning vad gäller välfärdstjänsterna. Utredningens förslag uttrycker många punktinsatser.”
”SKL anser att samma krav på kvalitet och uppföljning ska gälla för alla utförare av offentligt finansierade välfärdstjänster oavsett organisationsform.”
SKL ”förvånad”
Utredningen föreslår att kommunerna och landstingen ”noggrant bör överväga i vilka fall lagen om valfrihetssystem utgör det bästa alternativet för att stimulera utveckling av kvalitet”.
SKL skriver:
”SKL är förvånad över att utredningen kommer med detta uttalande som om huvudmännen inte skulle göra noggranna överväganden inför beslut om att införa eller avsluta valfrihetssystem. SKL vill påpeka att valfrihetssystemen inom förskola, skola och primärvård är de mest omfattande områdena med valfrihetssystem och att dessa är statligt reglerade.”
Analys av kvalitetsmått
I Välfärdsutredningens uppdrag har bland annat ingått att analysera hur kvalitetsmått kan användas strategiskt.
Utredningen har även gett förslag på hur register kan förbättras inom socialtjänst, hälso- och sjukvård samt att se över hur den ekonomiska insynen i privat utförd välfärd kan utvecklas.
