För drygt en månad sedan fastställde Svea hovrätt tingsrättens dom mot en 44-årig man som skjutit en inkräktare till döds med en älgstudsare.
Mannen dömdes till 18 månaders fängelse för grovt vållande till annans död – trots att domstolen slagit fast att han haft ”en omfattande rätt till nödvärn”.
Nu vill advokaten, som anser att hovrätten gjort en alltför snäv oaktsamhetsbedömning, att Högsta domstolen ska pröva målet.
Det var under en sommarkväll för två år sedan som en närboende man först misshandlat 44-åringens inneboende för att kort senare återvända och dödshota de båda männen på gården.
44-åringen hade, när han hörde att mannen återvände till gården på motorcykel, hämtat sin älgstudsare, laddat den och tagit sig till hallen där den hotfulle mannen befann sig. Han uppmanade den inkräktande mannen vid ett flertal tillfällen att lämna hans bostad, men så skedde aldrig.
När mannen inte lydde hans uppmaningar höjde han sitt osäkrade vapen varpå inkräktaren försökte slita vapnet ur hans händer och ett skott brann av. Skottet träffade inkräktaren i bröstet och han avled på platsen kort därefter. En rättsmedicinsk undersökning av den avlidne skulle sedan visa att han varit narkotikapåverkad.
”Tröskeln för vad som anses godtagbart måste sättas högre”
Trots att både tings- och hovrätt konstaterat att mannen befunnit sig i en nödvärnssituation har mannen, av båda domstolarna, dömts till 18 månaders fängelse för grovt vållande till annans död.
Dagens Juridik kunde för några veckor sedan rapportera att advokaten Anders Ericsson skulle överklaga hovrättens dom till HD. Nu har han inkommit med sitt överklagande till domstolen.
I överklagandet anför han, bland annat, att hovrätten gjort en alltför summarisk
oaktsamhetsbedömning när man anser att hans klient agerat oaktsamt genom att sikta på annan person med ett livsfarligt vapen. Enligt advokaten måste ”tröskeln för vad som får anses vara ett godtagbart agerande sättas mycket högre” i den situation som hans klient befann sig i än sådana situationer som avses i det förarbetsuttalande som hovrätten hänvisat till.
”Näppeligen i samklang med det allmänna rättsmedvetandet”
Vidare skriver advokaten att domstolen ställt alldeles för höga krav på vilket agerande hans klient borde ha använt sig av i den aktuella situationen och menar att man inte har någon skyldighet att lämna sitt hem, utan nästan alltid har rätt att stanna för att försvara detta när en inkräktare tar sig in och överfaller.
Advokaten lyfter även den mediala uppmärksamheten kring fallet och skriver att ”tingsrättens och hovrättens bedömningar synes näppeligen stå i full samklang med det så kallade allmänna rättsmedvetandet”.
