En 29-årig kvinna som åtalats för rattfylleri friades i tingsrätten då hon uppgav att hon saknar minnesbilder av händelsen, att hon lider av stressyndrom och att hon har episoder av dissociation.
Hovrätten betvivlar inte att kvinnan har denna diagnos men hon agerade ändå med uppsåt.
29-åringen åtalades för grovt rattfylleri efter att ha kört personbil med 1,75 promille i kroppen. En bilist som såg henne komma åkande i mötande körfält vittnade om att hon närmade sig en kurva, men i stället för att ta kurvan åkte hon rakt fram och ut på en åker. Hon uppträdde stressat och stank alkohol. Hon ville ge honom sina bilnycklar och frågade efter skjuts. Sedan rusade hon i väg planlöst. Hon ska också ha talat engelska vid något tillfälle.
När polisen kom hade kvinnans sambo kommit och berättat att de varit på fest och att hon druckit alkohol.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Friades i tingsrätten
29-åringen hävdade att hon saknar minnesbilder av händelsen och att hon lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och att hon har episoder av dissociation. Linköpings tingsrätt, som först konstaterade att de objektiva förutsättningarna för att fälla 29-åringen till ansvar var uppfyllda, hade att bedöma om hon agerade med uppsåt. Domstolen valde att tro på kvinnans version.
Av läkaryttrande till domstolen framgick också att vid fall av dissociation så kan personen utföra handlingar utan att vara medveten om att handlingarna utförs. Tingsrätten ansåg därmed att det genom 29-åringens uppgifter i kombination med den åberopade bevisningen är utrett att hon har tillfällen av dissociation. Att hon kan ha haft en sådan episod vid gärningsögonblicket styrks också till viss del av vittnenas iakttagelser om att hon uppträtt förvirrat och talat engelska.
Tingsrätten ansåg inte att åklagaren motbevisat hennes uppgifter om att hon inte agerat medvetet och uppgifterna var inte heller sådana att de kunde lämnas utan avseende. Åklagaren hade därmed enligt tingsrätten inte styrkt att 29-åringen agerat med uppsåt. Åtalet ogillades därmed.
Frågat efter sina cigaretter
Göta hovrätt delar i och för sig tingsrättens bedömning att det genom 29-åringens uppgifter och den bevisning som hon åberopat är visat att hon lider av PTSD och episoder av dissociation. Av bevisningen framgår emellertid att den läkare som bedömde 29-åringen, cirka en månad efter händelsen, har angett att en person vid dissociation fortfarande är medveten, kan höra och göra saker, men att hjärnan inte uppfattar och kopplar normalt. Läkaren har även angett att hon inte kan uttala sig om hur det var för kvinnan vid det aktuella tillfället då hon inte träffade henne i samband därmed.
Vidare motsäger flera omständigheter i anslutning till körningen att 29-åringen skulle ha begått den åtalade gärningen utan uppsåt. Uppgifterna från bilisten som vittnade om att 29-åringen sprang fram till honom och erbjöd sin bilnyckel talar med styrka för att hon var medveten om att hon körde bil vid tillfället. Detsamma gäller en av polisernas uppgifter om att kvinnan, till honom, först uttryckte att hon inte hade någon bilnyckel för att därefter, efter tjat från hans sida, tagit fram den ur sin byxficka.
I samma riktning talar även den omständigheten att polisen berättat att det låg ett cigarettpaket i bilen och att 29-åringen frågat efter sina cigaretter. Därtill kommer uppgifterna om att kvinnans pojkvän sagt att han och 29-åringen hade varit på fest och att det förekom alkohol på festen och likaså att hon hastigt lämnade festen.
Får villkorlig dom med samhällstjänst
Enligt hovrättens mening är omständigheterna sammantaget så besvärande för 29-åringen att det är styrkt att hon har begått den åtalade gärningen med uppsåt. Hon ska därför, och med hänsyn till den höga alkoholkoncentrationen i blodet, dömas för grovt rattfylleri.
Trots presumtion för fängelse finner hovrätten att händelsen framstår som en engångsföreteelse och att det, utifrån vad som har framkommit om 29-åringens förbättrade personliga förhållanden, finns tillräckligt starka skäl för att bestämma påföljden till villkorlig dom i förening med en föreskrift om samhällstjänst. (Blendow Lexnova)
