Många organisationer kämpar nu med minskade intäkter. Detta kan få negativa konsekvenser för demokratin, menar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
– Om civilsamhällets viktiga organisationer försvagas så riskerar vi att förlora viktiga röster i samhällsdebatten, säger generaldirektör Lena Nyberg.
I sviterna av coronakrisen är det många organisationer som kämpar med minskade intäkter från exempelvis försäljning, deltagar- och medlemsavgifter, gåvor och sponsring. Samtidigt ökar behovet av sociala insatser och stöd till utsatta grupper. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
– Coronakrisen påverkar inte bara organisationernas ekonomi negativt. Den ändrar även förutsättningarna att bedriva påverkansarbete vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för demokratin. Om civilsamhällets viktiga organisationer försvagas så riskerar vi att förlora viktiga röster i samhällsdebatten, säger generaldirektör Lena Nyberg.
Minskade intäkter drabbar på kort sikt organisationer med fasta kostnader som lokalhyra och löner. De kan snabbt behöva säga upp hyreskontrakt och säga upp eller permittera personal. Organisationer drabbas också när aktiviteter och evenemang ställs in med kort varsel.
Av rapporten framgår det att föreningar försöker ställa om verksamheter eller skjuter upp planerade aktiviteter men allt kan inte ersättas av digitala möten eller hållas utomhus. Många oroas för hur inställda aktiviteter och färre medlemmar kan påverka möjligheten att få offentliga bidrag.
– För utsatta grupper är civilsamhällets insatser viktiga under normala omständigheter, i kristider är de ännu viktigare. I nuläget är konsekvenserna av coronaviruset omöjliga att överblicka, men flera organisationer larmar om att målgrupper för deras verksamhet drabbas till följd av inställda aktiviteter och minskade intäkter. De satsningar som nu görs av regeringen och samarbetspartierna är därför otroligt viktiga, säger Lena Nyberg.
Enligt MUCF påverkar en del av de restriktioner som införts människors möjlighet att demonstrera och samlas för politiska möten. Årsmöten skjuts upp eller ställs om till digitala lösningar. En del organisationer som MUCF varit i kontakt med säger att de tillfälligt måste lägga sitt påverkansarbete åt sidan.
– Det civila samhället har en central roll i demokratin genom att vara en viktig röstbärare i debatten. Om krisen leder till ett svagare civilsamhälle blir det svårare för olika grupper att engagera sig och höras i samhällsdebatten. Samtidigt ser vi att det är svårare att lyfta frågor som inte är coronarelaterade till beslutsfattare och i medier, säger Lena Nyberg.
MUCF pekar i rapporten på ett antal insatser för att stärka villkoren för det civila samhället, bland annat att utveckla den statliga bidragsgivningen och en ökad grundfinansiering. MUCF vill även utreda förutsättningar att ge bidrag till fler aktörer och att ge civilsamhället ökad tillgång till offentliga lokaler.
Om rapporten:
MUCF ska, på uppdrag av regeringen, årligen följa utvecklingen av det civila samhällets villkor. Årets rapport bygger på statistik från åren 2012 till 2018 (totalt data från 2 811 föreningar), samt intervjuer med ett tjugotal ideella föreningar under början av 2020. Mot bakgrund av coronapandemin utfördes även en mindre enkätundersökning under april månad och myndigheten hade då även möten med flera civilsamhällesorganisationer.
I april (6-15 april) skickades enkäten ut till civilsamhällets organisationer för att få en lägesbild av coronakrisens effekter. Totalt svarade 216 organisationer, de flesta ideella föreningar. 59 procent av de svarande hade ställt in mer än hälften av sin verksamhet, framförallt på grund av restriktionerna kring möten och allmänna sammankomster.
