En polisman dömdes till 50 dagsböter i tingsrätten efter att han begått elva dataintrång i tjänsten.
Personalansvarsnämnden anser dock att mannen ”tycks ha haft något slags legitimt syfte” med slagningarna och låter honom, ”om än med viss tvekan”, behålla sitt jobb på myndigheten.
Polisen dömdes i tingsrätten för dataintrång vid elva tillfällen till 50 dagsböter. Hovrätten valde senare att inte lämna prövningstillstånd i målet och domen vann därmed laga kraft.
Personalansvarsnämnden hade dessförinnan uttalat att det mesta talade för att polisen skulle skiljas från sin anställning om han dömdes för sina dataintrång. Det slutgiltiga ställningstagandet skulle dock tas mot bakgrund av vad som redovisades i domen och vad som övrigt framkommit under utredningen.
Arbetsdomstolen har listat förmildrande omständigheter
Polisen har uppgett till personalansvarsnämnden att han inte informerats om eller getts någon utbildning om att den typ av slagningar han nu dömts för skulle varit olagliga. Han anser att det handlat om tjänsterelaterade slagningar ”då de varit till nytta för arbetet och resulterat i tips”. Vissa av slagningarna kunde dessutom, enligt polisen, ha blivit tips och ett antal av slagningarna har skett i hjälp- och servicesyfte för allmänheten. Utöver detta har polisen påtalat för nämnden att ha upplever flertalet brister i sin arbetsmiljö.
Personalansvarsnämnden konstaterar nu i sitt beslut att arbetsdomstolen visserligen har uttalat att det finns ”anledning att se mycket allvarligt på dataintrång som begås av polisanställda”. En bedömning som delas av nämnden då dataintrång generellt sett skadar polisens förtroende när det gäller att föra integritetskänsliga register samt att missbruk av sådana register på sikt riskerar att skada myndighetens möjligheter att utföra sitt uppdrag effektivt på lång sikt.
Samtidigt har arbetsdomstolen uttalat att hänsyn bör tas till karaktären på de otillåtna slagningar. Domstolen har vid tidigare tillfällen ansett att otillåtna slagningar som ”varit resultatet av en överambition” ansetts mindre allvarliga än sådana som skett ”av ren nyfikenhet eller okynne”. Arbetsdomstolen har i tidigare domar även beaktat i vilken utsträckning slagningarna varit integritetskränkande för den som slagningarna gjorts på och det är således av betydelse vilken typ av register det handlat om. Omfattningen av de otillåtna slagningama samt huruvida
dessa skett under en längre eller kortare tidsperiod ska också vägas in vid
bedömningen, enligt arbetsdomstolen.
Får behålla jobbet – trots intrången
Personalansvarsnämnden anser att det är försvårande för polisen att han utfört de elva slagningarna under nästan ett års tid samt att han vid flera tillfällen använt ett system som ger tillgång till flera integritetskänsliga register. Mot bakgrund av polisens egna uppgifter tycks polisen dock ha haft ”något slags legitimt syfte” med flertalet av slagningarna. Dessutom konstaterar nämnden att alla slagningar förutom en varit tjänsterelaterade, och alltså inte skett av exempelvis nyfikenhet.
Eftersom straffvärdet för brottsligheten är relativt begränsat, enligt tingsrätten
uppgår det till 100 dagsböter, finns det, enligt nämnden, också möjlighet att ta en del hänsyn till polisens sätt att sköta sitt arbete.
Personalansvarsnämnden skriver att polisen på det hela taget ”tycks vara en god medarbetare” som inte förefaller ha gjort några otillåtna slagningar sedan 2017.
Vid en sammantagen bedömning anser personalansvarsnämnden, ”om än med viss tvekan”, att polisen ska få behålla sitt jobb.
