DEBATT – av Terfa Nisébini, Advokat Mirlex Advokatbyrå.
Den praxis som utvecklas i ärenden om ersättning i migrationsmål är mycket oroväckande såtillvida att det inte längre kan stanna vid en överklagan av ersättningsbeslutet utan en allmän debatt om offentliga biträdens roll samt ersättning i migrationsmål måste väckas. Varför får offentliga biträden i migrationsmål inte ersättning för den tid som faktiskt läggs ner? På vår byrå ställer vi oss frågande till vad som är verkets samt domstolarnas uppfattning av biträdets roll i migrationsmål samt hur vi ska fullfölja vårt arbete i enlighet med våra etiska plikter? Det är vår bedömning att rätten till ett offentligt biträde samt rättssäkerheten urholkas i migrationsmål samt att det omgående måste upphöra. Detta är en utveckling som vi inte ser i andra rättsområden inom humanjuridiken.
Undertecknad har mycket nyligen mottagit beslut om ersättning i ett migrationsmål på byrån där verket tillerkänt ersättning för 30 minuters möte med sökanden inför en asylutredning av yrkade 1 timme och 30 minuter vilket mycket sällan har reducerats tidigare. Av beslutsmotiveringen framgår att 30 minuters möte med sökanden får anses fullt tillräckligt. Undertecknad har likaså tagit del av flertal beslut som reducerar begärt utlägg för tolk i proportion till reducering av mötestid med den sökanden vilket alltså är rena utlägg i verksamheten. Beslutsmyndigheten har då ansett att nedlagt tid inte varit behövligt och av samma skäl inte medgett full ersättning för tolkutläggen. Detta är problematiskt av flera olika skäl enligt vår uppfattning. Vi möts av ett krav från verket och migrationsdomstolarna att vi ska vara effektiva, snabba och lägga ner så lite tid som möjligt och därav yrka om så lite ersättning som möjligt vilket dock inte är i överensstämmelse från de krav som ställs på oss av klienten samt de skyldigheter vi har i enlighet med våra etiska plikter. Framförallt är det inte i överensstämmelse med den tid vi faktiskt lägger ner. Det ska då framhållas att asylsökanden är en utsatt grupp av klienter som inte har kännedom om det svenska rättssystemet och många gånger gått igenom traumatiska upplevelser innan ankomsten till Sverige som föranlett flykten.
Verket ansåg alltså i nyligen taget beslut att 30 minuters mötestid innan asylutredning var fullt tillräckligt. I detta sammanhang förtjänas det att upplysa om vad de facto ett sådant första möte ska avhandla. Ett första möte är en presentation av biträdet, tolken samt biträdets roll.
Därtill information om asylprocessen vilket innefattar under det första inledandet mötet dels processen hos verket från intervju till beslut dels information om överklagandeprocessen vid förvaltningsrätten samt kammarrätten.
Klienten ska därefter få Information om själva asylutredningen, vilket i sig avhandlar alltifrån hur vi kommer sitta hos verket, tolk på plats och vikten av att meddela om något inte förstås korrekt, handläggaren och dennes utredningsskyldighet i jämförelse med sökandens bevisbörda till frågan om identitet, resväg, hemvist samt till sökandens berättelse om dennes asylskäl samt vikten av att framföra en detaljerande samt sammanhängande asylberättelse. Sökanden ska samtidigt under mötet beredas tillfälle att avge en kort sammanfattning till biträdet om dennes asylskäl – för att biträdet ska kunna förbereda sökanden på relevant information som ska prioriteras samt framföras under asylutredningen. Det ska framhållas att en individ från ett annat land som aldrig sökt asyl tidigare omöjligen kan veta vilken information som är av betydelse och många gånger vill berätta om allt denne varit med om. Det är biträdets roll att förbereda klienten på det som är kärnan i asylberättelsen vilket även underlättar verkets asylutredning. Därtill är det en genomgång av eventuell bevisning. Bevisning är dels underlag till styrkande av identitet samt hemvist dels till styrkande av sökandens asylskäl. Förutom ovanstående ska undertecknad informera den sökanden om rätten till AT-UND och möjligheten till s.k. spårbyte samt förutsättningar för spårbyte i det fall sökandens asylansökan inte bifalles. Ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning är oftast mycket ingripande för klienten. Det kan även få stora konsekvenser om klienten inte rättar sig efter detta inom given tidsfrist i form av exempelvis beslut om förvarstagande eller återreseförbud. Det är därför mycket viktigt att biträdet lämnar information och vägledning till klienten avseende dessa frågor. Slutligen men inte desto obetydligt, ska biträdet ge sökanden kurativt stöd och det ska skapas ett förtroende emellan biträdet och klient.
En individ som flyr sitt hemland och kommer till ett främmande land med ett främmande språk och kultur och ett främmande rättssystem utan familj är i starkt behov av ett möte utan stressmoment och klar och tydlig information om vad som komma skall. Dessa individer är särskilt utsatta och befinner sig i en utsatt situation. Samtidigt måste det i fråga om ärenden eller mål enligt utlänningslagen framhållas att dessa i de flesta fall är ansökningsmål, där det i första hand ankommer på sökanden att göra sannolikt att rätt till det sökta tillståndet föreligger. Det ligger alltså oftast i klientens intresse att relevanta omständigheter till stöd för talan kommer fram på ett detaljerat och tydligt sätt samt att detta sker så tidigt som möjligt under prövningen. I asylärenden är oftast den sökandes egen berättelse helt central för att sökanden ska kunna göra sitt behov av skydd sannolikt
Att åstadkomma dessa moment muntligen på en tid om 30 minuter är omöjligt. Frågan är därmed vad som är verkets uppfattning av biträdets roll i migrationsmål? Vad ska biträdet informera om under de 30 minuter som verket uppenbarligen anser är en tillräcklig tidsåtgång?
I ett annat beslut ansågs protokoll på 60 sidor från 3 utredningar vara tillräckligt med 1 timme och 30 minuters tidsåtgång när ”normal” tid för genomgång av ett protokoll är 1 timme och 30 minuter inklusive för samt efter information. Asylutredningen och nedtecknat protokoll ligger till grund för verkets beslut. Ett protokoll från en asylutredning utgör processmaterial och är därför av största vikt att sökanden får möjlighet att få det uppläst i sin helhet. Detta är nödvändigt för att klienten ska få tillfälle att kommentera eventuella felaktigheter eller oklarheter och eftersom det oftast är svårt att läka sådana brister senare i processen.
I ett annat beslut ansåg migrationsdomstolen att ett nytt möte inte var behövligt och avslog yrkat ersättning för arbete samt tolkutlägg. Ett nytt möte kan vara nödvändigt om klient uppger att hen vill komma in på ett ytterligare möte för att denna t ex har nya omständigheter som ska framföras varför tolk bokas. Det uppdagas dock under mötet att det är endast modifikationer av tidigare anförda skäl varför nya omständigheter inte presenteras till beslutsmyndigheten. Det sägs dock sig själv att biträdet omöjligen kan förutse på förhand om omständigheter av relevans kommer framföras. Om biträdet nekar klient nytt möte är det samtidigt ett åsidosättande av klients intressen och ett åsidosättande av våra etiska plikter. Aktuell väntetid för närvarande hos migrationsdomstolarna är mellan 12 – 18 månader till dom. Detta är en tid då klient av naturliga skäl hör av sig flertal ggr och är många gånger frustrerade över den långa väntetiden. Reducering av tolkutlägg som är rena utlägg i verksamheten är särskilt problematiskt.
Detta kan jämföras med andra rättsområden inom humanjuridiken, reducering förekommer givetvis av olika skäl emellanåt, dock inte på ett sådant otillbörligt sätt som i migrationsmålen. Nedlagt tid ifrågasätts sällan i t ex vårdnadsmål och tolkutlägg har mig veterligen aldrig reducerats när det väl förekommit. Trots att asylsökande faktiskt kan anses vara i underläge i jämförelse med klienter inom andra rättsområden anses av beslutsmyndigheterna att mindre tid ska läggas ner i migrationsmålen. En stämningsansökan avfattad på svenska kan t ex sändas till huvudman för ett godkännande, en asylsökande kan emellertid inte tillgodogöra sig innehållet av en inlaga eller ett asylprotokoll annat än muntligen och genom tolk.
Ovanstående är enligt undertecknads uppfattning en urholkning av rätten till ett offentligt biträde samt rättssäkerheten och måste omgående upphöra. Det är av största vikt att migrationsdomstolarna och migrationsverket förstår komplexiteten i migrationsmålen samt det kurativa stöd som målens karaktär föranleder men framförallt vad som de facto är biträdets roll i migrationsprocessen samt de krav biträdet möts av från såväl den sökanden som de skyldigheter vi har i enlighet med våra etiska plikter.
