Coronakrisen blir djup men botten är sannolikt nådd. Återhämtningen kommer att gå långsamt och det behövs fortsatt stöd från den ekonomiska politiken, däribland insatser för att arbetslösheten inte ska bita sig fast på höga nivåer. Det framgår av konjunkturrapporten Swedbank Economic Outlook.
Coronapandemin har försatt många länder i världen i recession. Trots krispaket som saknar motstycke sjunker global BNP med närmare fyra procent i år. Prognosen bygger på att de restriktionslättnader som påbörjats i flera länder inte stöter på några stora bakslag. Så inleds pressmeddelandet från Swedbank när konjunkturrapporten Swedbank Economic Outlook presenteras.
– Botten är sannolikt nådd men coronakrisen blir djupare än vad vi tidigare räknat med, och återhämtningen kommer att gå långsamt. Hushåll och företag väntas vara försiktiga och viss produktion kommer att vara svår att få igång snabbt, säger Andreas Wallström, tillförordnad chefekonom på Swedbank.
Mindre nedgång än i andra länder
Banken skriver att stora insatser krävs för att stävja bestående hög arbetslöshet.
”Smittskyddsrestriktioner och påbjuden social distansering har drabbat många företag i Sverige. Nedgången för exempelvis hotell- och restaurangbranschen tycks dock mindre än i andra länder med hårdare restriktioner”, framgår det.
– Men sammantaget kommer Sverige inte att ha några påtagliga fördelar före de andra nordiska länderna. Svensk export drabbas när världshandeln viker. Regeringens krisåtgärder har dessutom kommit sent och med mindre generösa villkor än i flera grannländer, trots urstarka offentliga finanser, säger Andreas Wallström.
Stigande arbetslöshet
Arbetslösheten stiger nu snabbt och mot slutet av sommaren väntas 300 000 fler vara arbetslösa än före krisen.
– Uppgången i arbetslösheten är problematisk, inte minst då den drabbar flera med ett redan svagt fotfäste på arbetsmarknaden. Här krävs utbildningssatsningar tillsammans med en tydlig arbetslinje för att arbetslösheten inte ska bita sig fast på höga nivåer, säger Andreas Wallström.
Stödåtgärder
Regeringen väntas möta krisen med stödåtgärder motsvarande 300 miljarder kronor för 2020 och 75 miljarder kronor för 2021, vilket ökar den offentliga skuldsättningen från 39 procent av BNP 2019 till 47 procent 2021.
– Det är fortfarande en låg skuld och bör inte avhålla från ytterligare insatser. Hittills har åtgärderna varit av defensiv karaktär. Nu behöver regeringen planera för nästa fas: Stimulanserna, säger Andreas Wallström.
