Finansutskottets krav på förbud mot aktieutdelningar för företag som vill ha stöd för korttidspermittering bör inte läggas till grund för lagstiftning.
Det slår Lagrådet fast då man anser att den nu gällande regleringen redan ger möjlighet att beakta omständigheter av detta slag.
Regeringen har i en ny lagrådsremiss föreslagit att det särskilt ska beaktas om ett företag genomför aktieutdelningar eller liknande utbetalningar samtidigt som man söker statligt stöd för korttidspermittering av anställda.
Skälet till den föreslagna lagändringen är att finansutskottet, i samband med riksdagsbehandlingen av förslaget om införandet av det statliga stödet, gjorde ett uttalande i betänkandet som man nu vill ”låta komma till uttryck i lagstiftningen”.
Lagrådet anser dock att det redan nu finns möjlighet för Tillväxtverket att beakta sådana omständigheter man avser i den senaste lagrådsremissen.
Ny dom från EU-domstolen om behandling av personuppgifter i samband med bakgrundskontroller
Från EU-domstolen en genomgång av tre intressanta domar om likabehandlingsprincipen vid uthyrning, diskriminering av tidsbegränsat anställd och behandling av personuppgifter i samband med bakgrundskontroller. Domen om bakgrundskontroller kommer ha en viktig betydelse på svenska förhållanden beträffande utlämnande av brottmålsdomar till ”var och en” utan ”särskilt intresse”, vilket strider mot dataskyddsförordningen. Tommy Iseskog kommenterar de nya reglerna för omställningsstudiestöd. Vidare ett antal förslag: om att avskaffa ersättning för höga sjuklönekostnader, preliminär överenskommelse om EU:s plattformsdirektiv, utredning om bakgrundskontroller för anställning, analys av avgiftsnivåerna i pensionssystemet och utredning om lönegarantisystemet.
”Kan starkt ifrågasättas om den tillför något av värde”
Enligt Lagrådet är en utbetalning till företagets delägare, under pågående kris, ”givetvis en tydlig indikation på att företaget självt inte har ansett sig ha allvarliga ekonomiska svårigheter”, vilket då kan motivera att företaget vägras stöd enligt den redan existerande lagstiftningen.
Har företaget orsakat eller bidragit till de ekonomiska svårigheterna genom att
förbruka tillgängligt kapital genom utdelning, kan även detta motivera att
stöd vägras och om ett företag har använt sin ekonomiska buffert för utdelning i stället för att trygga den egna verksamheten i samband med coronakrisen, kan det redan idag, enligt Lagrådet, utgöra hinder för stöd. Lagrådet anser därför att det ”starkt kan ifrågasättas” om den föreslagna bestämmelsen skulle tillföra något av värde.
Bör inte läggas till grund för lagstiftnting
Lagrådet kan dock se att ett behov av klarläggande samt en önskan om skärpta villkor för stödet skulle kunna utgöra skäl att komplettera lagstiftningen i enlighet med det nya förslaget. Behovet av klarläggandet har dock inte berörts närmare i
lagrådsremissen och förslaget i sin nuvarande form kan således, enligt lagrådet, inte motiveras av ett sådant behov.
Förslagen i lagrådsremissen ger inte heller Tillväxtverket någon möjlighet att
vägra företag stöd med hänvisning till skälighet. Förslaget medför därmed
”knappast någon skärpning i förutsättningarna för stöd” enligt Lagrådet.
Sammanfattningsvis slår Lagrådet därmed fast att lagförslaget inte tillför något
till gällande rätt, utan att det snarare skapar problem vid tillämpningen. Det bör därför inte läggas till grund för lagstiftning.
