Finansinspektionen förlorar mål om marknadsmanipulation i både tingsrätt och hovrätt. Överträdelsen framstår enligt hovrätten som ursäktlig, bland annat utifrån den information mannen fått från sin bank.
När mannen sålde aktier från sitt notariatkonto till sitt nyöppnade investeringssparkonto bröt han mot förbudet mot marknadsmanipulation, eftersom transaktionen kunde förväntas ge vilseledande signaler om tillgång och efterfrågan. Överträdelsen framstår dock enligt hovrätten som ursäktlig, bland annat utifrån den information mannen fått från sin bank.
Finansinspektionen ansökte i Stockholms tingsrätt om att en man skulle åläggas att betala 75 000 kronor i sanktionsavgift för överträdelse av förbudet mot marknadsmanipulation. Mannen hade i maj 2017 gjort en transaktion på Nasdaq First North Stockholm där aktier för drygt 30 000 kronor bytt ägare. Transaktionen hade dock skett mellan två konton som mannen kontrollerar och någon förändring i det verkliga ägandet hade därför inte kommit till stånd. Försäljningen – som svarat för över 60 procent av den totala dagsvolymen – kunde förväntas ha gett falska eller vilseledande signaler om tillgång och efterfrågan på aktien, enligt Finansinspektionen.
Tingsrätten godtog mannens förklaring
Tingsrätten instämde i att transaktionen kunde förväntas ha gett falska eller vilseledande signaler – och med hänsyn till dagsvolymandelen kunde den heller inte anses som en ringa överträdelse.
Domstolen godtog dock att mannen – utan fördjupade kunskaper om aktiehandel – bara velat flytta sin aktiepost från sitt så kallade notariatkonto till ett nyöppnat investeringssparkonto. Mannen säger sig inte ha haft en tanke på att transaktionen varit otillåten och har bara följt instruktioner från sin bank när det gäller flytten. Dessa omständigheter gjorde enligt tingsrätten att mannens överträdelse fick anses ursäktlig och yrkandet på sanktionsavgift avslogs därför.
FI överklagar
Finansinspektionen var inte nöjd med avgörandet utan drev saken vidare och krävde att Svea hovrätt skulle döma ut avgiften.
Hovrätten går dock nu på samma linje som tingsrätten och fastställer underinstansens dom.
Mannen och Finansinspektionen har olika uppfattning kring vissa sakförhållanden i ärendet och en fråga är därför vem som har bevisbördan och vilket beviskrav som är tillämpligt. Frågan har inte berörts i rättspraxis, men enligt hovrätten är det ingen tvekan om att Finansinspektionen har bevisbördan inte bara för marknadsmanipulationen som sådan utan även för eventuella försvårande moment.
Beviskrav bör sättas högt
Beviskravet bör i sin tur sättas högt, men hänsyn till likheterna med straffrättsliga förfaranden och till Finansinspektionens egenskap av expertmyndighet med ”omfattande utredningsresurser”. Kravet bör inte vara fullt lika högt som vid utkrävande av ansvar i brottmål, men ligger ändå på den nivån att Finansinspektionen ska styrka både manipulation och eventuella försvårande omständigheter.
I mannens fall är den centrala frågan om mannens agerande kan betraktas som ursäktligt – något som får bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. I mannens fall är en viktig faktor i sin tur vilken information mannen fått från sin bank. Hovrätten anser här – till skillnad från tingsrätten – att utredningen pekar på att mannen inte har fått instruktioner av sin bank att utföra transaktionen på det sätt som skett.
Mannen har haft kontakt med banken
Det framgår dock att mannen vid flera samtal har fått information av bankens kundtjänst att det har varit möjligt att göra överföringen genom en försäljning på börsen – och att han inte i något fall varnats om att detta skulle kunna bryta mot EU:s marknadsmissbruksförordning. ”Mot denna bakgrund är annat inte visat än att [mannen] före transaktionen av banken bibringats den allmänna uppfattningen att det inte fanns några hinder mot att föra över aktierna på det sätt som skedde”, skriver hovrätten.
Det har också handlat om en enda överträdelse till ett förhållandevis ringa värde utan någon ekonomisk vinning – samtidigt som egenhandel utgör en mindre allvarlig överträdelse enligt förordningen.
Sammantaget delar därför hovrätten uppfattningen att överträdelsen har varit ursäktlig och därför inte ska resultera i något ingripande från myndigheternas sida. (Blendow Lexnova)
