Riksbanken tycker till om ett svenskt deltagande i europeiska bankunionen men anser att beslutet om att delta eller inte är en fråga för politikerna.
I ett remissvar tycker nu Riksbanken till om ett svenskt deltagande i europeiska bankunionen. Riksbanken anser att en EU-gemensam tillsyn och resolution av den den svenska banksektorn passar Sverige bättre än en nationell sådan. Men menar att beslutet om Sverige ska delta eller inte är en fråga för politikerna.
Anledningen till att Riksbanken anser att bankunionen vore positivt för Sverige är för att den svenska banksektorn har en omfattande internationell verksamhet, framför allt inom EU och i synnerhet i den nordisk-baltiska regionen.
Positivt för stabiliteten
”Det är positivt för stabiliteten på de europeiska finansmarknaderna att bankerna inom bankunionen står under gemensam tillsyn och resolution. Svenska banker har en omfattande gränsöverskridande verksamhet, framför allt inom EU. Därför passar en EU-gemensam tillsyn och resolution den svenska banksektorn bättre än en nationell sådan. Riksbankens sammantagna bedömning är därför att bankunionen har goda förutsättningar att fungera väl för Sverige”, skriver Riksbanken i det remissvar som idag lämnades till bankunionsutredningen.
Riksbanken stödjer i sitt remissvar i allt väsentligt bankunionsutredningens analys och välkomnar att frågan har belysts så grundligt.
Ta del av kompetens och erfarenhet
”Om Sverige skulle delta i bankunionen skulle vi få ta del av den kompetens och erfarenhet som den EU-gemensamma tillsynen och resolutionen samlat på sig. Dessutom pågår en harmonisering av regelverk inom EU och den innebär att det blir allt mindre utrymme för nationella särlösningar, oavsett ett eventuellt deltagande i bankunionen eller inte”, skriver Riksbanken.
Riksbanken tar dock alltså inte ställning i frågan om huruvida Sverige nu bör gå med i bankunionen eller inte.
Beslutet måste fattas av politiker
”Beslutet måste fattas av politiker och det kräver en sammanvägning av många olika för- och nackdelar. Den politiska avvägningen innefattar bland annat en bedömning av om förutsättningarna för ett icke-euroland är tillräckligt goda för att kunna delta i bankunionen på likvärdiga villkor som ett euroland”, skriver Riksbanken.
Riksbanken skriver även att det även finns frågor som skulle behöva klargöras innan ett eventuellt beslut om att ingå i bankunionen fattas. En sådan fråga är vilka möjligheter ett land inom bankunionen har att i en krissituation lämna statligt stöd till en bank.
Inte överens i alla delar
Vice riksbankschef Henry Ohlsson reserverade sig mot remissvarets sammantagna bedömning.
Han skriver i ett särskilt yttrande: ”Jag delar i allt väsentligt remissvarets beskrivningar av fördelar och nackdelar med att gå med i bankunionen. Där jag skiljer mig är i sammanvägningen av för- och nackdelar. För mig är Sveriges avsaknad av rösträtt i ECB-rådet en helt avgörande nackdel som överskuggar fördelarna. Mitt ställningstagande är principiellt. Jag anser att Sverige inte ska avsäga sig beslutsmakt till förmån för överstatliga organ där landet självt inte kan delta i besluten. Med detta som bakgrund reserverar jag mig mot remissvarets sammantagna bedömning att bankunionen har goda förutsättningar att fungera väl för Sverige”.
