Köparen och säljaren träffade i augusti 2013 avtal om överlåtelse av en fastighet till en köpeskilling om drygt 1,5 miljoner kronor.
I köpekontraktet fanns en låneklausul med rätt för köparen att häva avtalet om finansiering inte skulle beviljas av den tänkta långivaren.
700 000 i skadestånd
En värdering av fastigheten genomfördes där fastigheten ansågs ha ett marknadsvärde på cirka 1,1 miljoner kronor och utifrån värderingen beviljades köparen inte det planerade lånet.
I april 2014 hävde säljaren köpet.
Säljaren stämde köparen vid Göteborgs tingsrätt och begärde att köparen skulle betala drygt 700 000 i skadestånd – pengar som skulle motsvara mellanskillnaden mellan den avtalade köpeskillingen och den summa som fastigheten till slut såldes för.
Återgångshandling inte signerad
Köparen hävdade att en återgång av köpet hade skett och lämnade in en handling – ”återgång av köp” – från i september 2013 som bevis på detta. Handlingen var dock inte undertecknad av kvinnan.
Tingsrätten ansåg att köparen inte hade visat att säljaren fått eller ens känt till återgångshandlingen och att fastighetsköpet därför hade stått fast. Tingsrätten konstaterade att säljaren därför hade haft rätt att häva köpet eftersom köpeskillingen inte betalades vid den avtalade tillträdesdagen i september 2013.
Tingsrätten skrev i sina domskäl:
”Det framstår i och för sig som anmärkningsvärt att S (säljaren) har väntat flera månader med att kontrollera om K (köparen) faktiskt betalat köpeskillingen och att hon inte reagerat på att parterna inte undertecknade något köpebrev. Det finns dock inget stöd i lag eller praxis för att hennes passivitet skulle innebära att hon förlorat sin rätt att häva köpet.”
Hovrätten fastställer domen
Tingsrätten slog därför fast att köpet hade hävts den 7 april 2014 och att det var säljaren som hade hävt köpet . Hon hade därför rätt till skadestånd på grund av köparens kontraktsbrott.
Köparen överklagade till Hovrätten för Västra Sverige som nu instämmer i tingsrättens bedömning om att det saknas lagstöd för att ”frånkänna säljaren rätt att häva avtalet och kräva skadestånd” till följd av att hon inte hade agerat i närmare anslutning till kontraktsbrottet.
Hovrätten går därför på säljarens linje.
