En rumänsk man ska överlämnas till Rumänien för att avtjäna sitt fängelsestraff – trots de ”generellt dåliga fängelseförhållandena” i landet.
Det slår Högsta domstolen fast mot bakgrund av att den rumänska kriminalvården lämnat detaljerade uppgifter om hur och var mannen ska avtjäna sitt straff.
Det var i maj 2015 som en distriktsdomstol i Rumänien utfärdade en arresteringsorder gällande en man som i Rumänien hade dömts till ett femårigt fängelsestraff. Enligt arresteringsordern skulle mannen överlämnas från Sverige till Rumänien för att avtjäna sitt fängelsestraff där.
Efter att mannen frihetsberövats beslutade Solna tingsrätt i maj 2016 att avslå begäran om överlämnande till Rumänien och mannen försattes då på fri fot. Tingsrätten ansåg att det hade visats påtagliga grunder för att anta att mannen, om han överlämnades till Rumänien, löpte en allvarlig risk för att han i rumänskt fängelse skulle utsättas för en behandling som stred mot artikel 3 i Europakonventionen.
Enligt tingsrätten hade denna risk inte undanröjts genom den information som de rumänska myndigheterna hade lämnat. Åklagaren överklagade tingsrättens beslut till hovrätten som några månader senare gjorde en liknande bedömning och avslog åklagarens överklagande.
Minst tre kvadratmeter exklusive toalett
Sedan åklagaren under sommaren 2019 inhämtat ny information från
rumänska myndigheter om hur mannen skulle komma att behandlas i rumänskt fängelse anhölls han återigen. Uppsala tingsrätt beslutade dock i augusti förra året att inte häkta honom då man ansåg det inte förelåg någon flyktfara.
Åklagare begärde senare på nytt en prövning av frågan om överlämnande till Rumänien och hänvisade till ett yttrande utfärdat i juni 2019 av ˮHead of the Prison Safety and Regime Departementˮ. Där lämnades detaljerade uppgifter om förhållandena på de fängelser mannen skulle avtjäna sitt straff på och det försäkrades att han, under hela sin vistelse, kommer att ha ”ett minsta personligt utrymme om tre kvadratmeter, inklusive säng och övriga möbler, men exklusive toalett”.
Tingsrätten avslog dock åklagarens begäran om överlämnande och hovrätten avslog återigen åklagarens överklagande. Högsta domstolen beslutade sedan att pröva frågan om överlämning, sedan riksåklagaren överklagat dit, och gör nu en annan bedömning än underinstanserna.
Finns ingen grund för att vägra överlämnande
Högsta domstolen konstaterar i sitt beslut att det, mot bakgrund av bland annat internationella rapporter och Europadomstolens avgöranden rörande fängelseförhållandena i Rumänien, får anses klarlagt att det finns en ”generell risk för att ett överlämnande av personer dit för straffverkställighet inte skulle vara förenligt med Europakonventionen eller EU:s rättighetsstadga”.
Samtidigt har den rumänska kriminalvården lämnat en detaljerad garanti rörande förhållandena som skulle gälla för mannen i målet. Enligt Högsta domstolen saknas det dock, mot bakgrund av ”det grundläggande synsättet om ömsesidigt förtroende mellan EU:s medlemsstater”, skäl att ifrågasätta garantin. Ett överlämnande av mannen skulle därför inte innebära att det i det aktuella fallet förelåg risk för att hans rättigheter enligt Europakonventionen skulle kränkas.
Någon grund för att vägra ett överlämnande till Rumänien finns därför inte och mannen ska därför överlämnas dit för att avtjäna sitt fängelsestraff.
