Allras Pensions ombud riktar skarp kritik mot EBM-åklagare Thomas Hertz.
Genom de egna ljudupptagningarna kan ombuden peka på en del motsägelser.
Ombuden underkänner även Pensionsmyndighetens nya expertvittne.
Allra pension har lämnat in ett yttrande över Ekobrottsmyndighetens och Pensionsmyndighetens överklagande på tingsrättens dom. Ombuden Marcus Johansson och Daniel Waerme från Gernadt & Danielsson skräder inte orden.
Ombuden hänvisar till åklagare Thomas Hertz synpunkter på tingsrättens dom och förhandlingen men de menar att åklagarens ”resonemang är svåra att följa antingen språkligt eller intellektuellt och ibland i båda avseendena”.
”Klart är dock att åklagaren riktar ovanlig och förvånande kritik mot tingsrättens kompetens, kunskaper och handläggning”, skriver ombuden som menar att förklaringen till åklagarens kritik i själva verket kommer på grund av att åklagaren själv liksom pensionsmyndigheten fick ”svidande kritik” av tingsrätten som sträcker sig så långt att domstolen har ifrågasatt om de tilltalade ”fått en rättvis rättegång på grund av åklagarens och Pensionsmyndighetens agerande”.
Spelade in hela huvudförhandlingen
Marcus Johansson och Daniel Waerme skriver att åklagarens kritik är obefogad och baseras i ”flertalet fall på ett felaktigt eller vilseledande återgivande av vad som faktiskt förevarit i tingsrätten”.
De hänvisar till att de, med tingsrättens samtycke, spelade in hela huvudförhandlingen och att de därför kan hänvisa till citat från vad som verkligen sades i sakframställningar, pläderingar och processuella diskussioner.
Redan i fredags skrev Dagens Juridik om att försvararna i Allra-målet begärde ut videoförhören från rättegången i tingsrätten. Anledningen var att de egna ljudinspelningarna behövde kompletteras där det var ohörbara stycken samt att försvararna vill se ansiktsuttryck och gestikulationer.
Ombuden vänder sig i yttrandet även mot åklagare Thomas Hertz överklagande där han säger att tingsrätten ska ha missförstått hans påstående om skada och anfört att den påstådda skadan bestod i ett överpris. Marcus Johansson och Daniel Waerme hänvisar till åklagarens sakframställning där han i domstolen nämnt detta vid fyra tillfällen, enligt ljudinspelningarna.
”Besluten om investeringar ledde till att investeringsfonderna köpte värdepapper för ett pris som är minst 137 761 194 kronor, överstigit det pris som investeringsfonderna annars hade behövt betala. Detta har inneburit skada eller beaktansvärd risk för slutlig skada hos Pensionsmyndigheten eller hos Gustavia Fonder AB”.
Domstolen delar ombudens kritik mot åklagaren
Marcus Johansson och Daniel Waerme hänvisar även till att domstolen delar deras kritik mot åklagarens gärningsbeskrivningar. Domstolen skrev i domen att åtalen för mutbrottslighet och trolöshet mot huvudman ”varit oprecisa i det att väsentliga rekvisit i brottspåståendena inte preciserats”.
Allra Pensions ombud pekar även på att åklagaren inte fört någon bevisning om att Oak Capitals ersättning var för hög. Den bevisning som åklagaren har lämnat in har inte kunnat styrka att arvodet inte var marknadsmässigt. Åklagaren har kritiserat tingsrättens noterande av detta i domen men Allra Pensions ombud menar att domstolen har haft rätt i detta.
Ombuden pekar på att även Pensionsmyndigheten tycks dela denna uppfattning så myndigheten skriver i överklagan att ”Åklagaren har därför inte heller fört någon specifik bevisning om att Oaks arvode varit oskäligt högt”.
Åklagarens uttalande i SVT-dokumentär
Allra Pensions ombud hänvisar även till SVT-dokumentären som visades efter domen. Där Thomas Hertz uppger att han är upprörd över att domstolen inte tagit ställning till de grundläggade påståendena i hans åtal utan har prövat en helt annan fråga än vad parterna i målet tänkt sig skulle prövas.
”Om det är för mycket att betala 40 procent i arvode till en mellanman – det skulle jag säga inte är en bevisfråga utan det är domstolen som i, så att säga, sin egenskap av företrädare för allmänheten ska ta ställning till. Är det här rimligt?”, säger Hertz i dokumentären.
Marcus Johansson och Daniel Waerme skriver i yttrandet:
”Det kan noteras att åklagare Hertz synes vara av uppfattning att marknadsmässighet av priser och arvoden är någon form av rättsfråga – vad som är tillåtna priser rättsligt sett, låt vara att rättsfrågan vore av sui generis-karaktär eftersom den ska avgöras av vad ”mannen på gatan” kan tänkas acceptera som ”rimligt”.
De uppger att detta är grundläggande del, vilket även har pekats av försvaret flera gånger i tingsrätten. De menar att marknadsmässighet inte är en normativ fråga utan en empirisk”.
”Det handlar om fakta. Marknadsmässighet är nämligen kort och gott det som faktiskt sker på marknaden, inte vad som borde ske. Det är med ett annat ord en sakfråga. Svaret fastställs genom bevisning om faktiska transaktioner på den aktuella marknaden. Inte genom att gissa vad ”mannen på gatan” kan tänkas acceptera”.
Mannen på gatan-resonemang
För Marcus Johansson och Daniel Waerme klarnade det efter dokumentären varför åklagare Thomas Hertz inte förde någon bevisning rörande överarvode eller överpris.
”Han betraktade helt enkelt inte dessa frågor som sakfrågor där bevisning erfordrades, utan som ett slags rättsfrågor enligt sitt ”mannen på gatan-resonemang”, skriver ombuden i yttrandet.
Struktureringsprocessen
Marcus Johansson och Daniel Waerme fick även nytta av de egna inspelningarna från rättegången då åklagaren, enligt ombuden, påstår att de tilltalade beskrivit ”strukturering” som ”någon form av rådgivning för att ta ställning till SFS-fondernas behov av detta värdepapper”.
”Detta uttalande är häpnadsväckande från en åklagare som närvarat under en tre månaders huvudförhandling där struktureringsprocessen beskrevs upprepade gånger, och aldrig någonsin på sådant sätt”, skriver ombuden.
Marcus Johansson och Daniel Waerme hänvisar istället till att detta beskrevs upprepade gånger av ”såväl försvaret som av sakkunniga och vittnen att struktureringen är den process genom vilken man bland annat fastställer kundens placeringsidé och placeringsbegränsningar och sedan skräddarsyr värdepappret och dess villkor för den specifika kunden i en iterativ process med kunden och tilltänkta emittentbanker”.
Felaktig bild av Oak Capitals arbete
Ombuden pekar även på att åklagaren ger en felaktig bild om att det inte var Oak Capital som strukturerade produkten utan att Oak Capital endast förmedlade en redan existerande och av en annan part strukturerad produkt. Marcus Johansson och Daniel Waerme menar att detta påstås för att vilseleda domstolen.
Återigen pekar Marcus Johansson och Daniel Waerme på två vittnesförhör där de menar att det tydligt framgår att vittnena utgått från att Oak Capital inte skötte strukturering och att arbetsinsatsen därför inte kunde vara mer än mellan två timmar till två veckor.
Sakkunnigvittnet Vikram Kapoor
Åklagaren har även i sitt överklagande samt i media uppgett att Allra Pensions sakkunnigvittne Vikram Kapoor saknar relevant utbildning för sina uttalanden, vilket ombuden nu riktar kritik mot.
Ombuden menar att detta är vilseledande och menar att det framgår tydligt av hans övat han har en MBA-examen utöver sin ingenjörsexamen. Även i de inspelade förhören framgår det, enligt yttrandet, att Vikram Kapoor berättar om sina utbildningar och erfarenheter.
Ombuden pekar vidare på att åklagaren ger felaktiga och vilseledande påståenden om Vikram Kapoors uttalanden.
Åklagarens rätt att yttra sig om intervention
Marcus Johansson och Daniel Waerme hänvisar även till åklagarens överklagande om att tingsrätten fattat beslut om intervention utan möjlighet för honom att yttra sig. Detta påstående är felaktigt menar ombuden som pekar på att Allra Pension begärde att få intervenera den 27 februari 2019. Beslutet fattades tre veckor därefter på ett sammanträde i tingsrätten där åklagaren närvarade, uppger ombuden och menar att åklagaren hade kunnat yttra sig under den tre veckorsperioden.
Röja yrkessekretess
Ombuden pekar även på situationen som uppstod när det andra sakkunnigvittnet skulle höras i rätten, Ibrahim Mardam-Bey. Det förhöret som ställdes in då han inte ville tvingas berätta om vilka hans klienter är på grund av sekretess. Åklagaren framställde ett hot som syftade ”med all säkerhet till att åstadkomma att Ibrahim Mardam-Bey inte skulle höras, i syfte att förringa bevisvärdet av hans utlåtande (vilket hotet också uppnådde)”, uppger ombuden.
Marcus Johansson och Daniel Waerme pekar på det inspelade uttalandet från åklagaren som säger att Ibrahim Mardam-Bey ”är skyldig att under ed vittna om dem vid äventyr av häkte om så skulle krävas” och att det också finns möjlighet att tillgripa editionsföreläggande för att få fram de handlingar som han har baserat sitt utlåtande på.
”Och det är bland annat därför jag tycker att den här frågan bör knäckas, för att när han hörs, om han hörs så kommer jag att ställa frågor som gör det möjligt för mig att identifiera dem”, säger Thomas Hertz under förhandlingarna, enligt Allra Pensions ombud.
Planerade myndigheterna att stoppa förhör?
Ombuden är även övertygade om att åklagaren och Pensionsmyndigheten planerade att hålla motförhöret med Vikram Kapoor så långt som möjligt för att få förhöret med Ibrahim Mardam-Bey inställt. De pekar på att dessa vittnen endast hade tid den aktuella dagen för vittnesmål.
Marcus Johansson och Daniel Waerme vänder sig även emot åklagarens formulering om att han blivit avbruten upprepade gånger av rättens ordförande vid förhöret med Vikram Kapoor. Av ljudupptagningen har ombuden kunnat höra att ordföranden endast avbryter åklagaren en gång under förhöret.
Särskild ledamot med fackkunskap
Marcus Johansson och Daniel Waerme är även kritiska till åklagarens önskemål om att hovrätten ska förordna en särskild ledamot med särskild fackkunskap.
De menar att detta är inte några osedvanmligt svåra vetenskapliga frågor att bedöma. En avgörande fråga är att bedöma om skada förelåg vilket tingsrätt och hovrätt ”är väl skickade att avgöra utan något bistånd”, menar ombuden.
”Frågan handlar nämligen kort och gått om att värdera bevisning om hur det rent empiriskt går till på marknaden. Det är upp till åklagaren att lägga fram sådan bevisning för rätten att värdera och vill han åberopa sakkunnigbevisning är ju också det möjligt. Han kan inte kringgå detta genom att få in en särskild ledamot i förhoppningen om att denne genom sina privata kunskaper eventuellt skulle kunna tillföra bevisning som åklagaren inte har funnit och som inte redovisas för de tilltalade”.
Perspektivförskjutning
Ombuden menar att åklagaren har ett annat syfte med sin begäran och det handlar om en medial perspektivförskjutning.
”Begäran leder osökt in på det numera välkända (och felaktiga) narrativet att domstolarna inte skulle vara kapabla att begripa vissa mål (typiskt sett de mål som åklagarmyndigheten förlorar). Därmed ska man bortförklara en i media redan intecknad seger med att det var domstolarna som inte förstod alternativt inte ”tog hjälp”, när det i själva verket var en helt korrekt utgång i sak och sedvanliga bevis- och rättsfrågor”.
Underkänner expertvittnet
Marcus Johansson och Daniel Waerme kommenterar även Pensionsmyndighetens nya åberopade sakkunnigvittne Henrik Käll, tidigare chef på Nordea Markets. Allra Pensions ombud noterar att många av de synpunkter som Allra Pension framförde mot sakkunnigutlåtandena i tingsrätten även är aktuella i Henrik Källs utlåtande.
”Då sådana brister även kan hanteras genom bevisvärderingen, och då hovrätten i brottmål torde ansvara ex officio för att sakkunnigutlåtanden uppfyller de krav som följer av rättegångsbalken (i vart fall om de ska kunna läggas till grund för en bedömning till nackdel för en tilltalad) framställs inte nu något formellt yrkande om avvisning av Källs sakkunnigutlåtande. Allra Pension är dock av uppfattningen att inte heller detta sakkunnigutlåtande uppfyller rättegångsbalkens krav på sakkunnigutlåtanden”.
