Idag släpps Baris Kayhans bok ”Nätverket – Södertäljemaffians uppgång och fall” (Norstedts förlag). Författaren berättar för Dagens Juridik hur han fick idén att skriva när han på nära håll följde ett av de de största rättsfalleen i svensk historia – det så kallade Södertäljemålet.
– Polisen vände upp-och-ner på hur man utreder mord. Istället för att först samla in bevis och sedan gripa de misstänkta, gjorde man tvärtom.
Mötte du något motstånd i arbetet med boken?
– Det var ganska kämpigt att få ut allt material. Förundersökningen var oerhört omfattande vilket krävde mycket bearbetning av material. Sedan var det till en början väldigt svårt att få till intervjuer med nyckelpersoner inom nätverket.
– Det krävdes många samtal och möten för att få folk att ställa upp på intervjuer. Nyckeln till det hela var att ledaren till slut ställde upp, vilket gjorde att många andra också vågade.
Vad fick dem att ställa upp?
– En kombination av att de hade förtroende för mig och att de behövde mig.
– Domen hade fallit för andra gången och de behövde en journalist för att kunna nå ut med sin historia så som de ser på den.
I boken skildras hur barndomskamrater lotsas in i den organiserade brottsligheten och med tiden intar ledande positioner i Södertäljenätverket.
– Jag ville berätta om hela uppväxten och allt som hör den till. I Södertälje är det annorlunda jämfört med många andra områden med mycket kriminalitet. Här finns en tystnadskultur inom den egna gruppen och kulturen har varit dold under lång tid.
Boken visar på vad som krävs för att man som ung kille i Södertälje ska kunna ta sig fram i det kriminella nätverket.
– Du måste vara modig och skapa dig ett rykte om att du är orädd. Men du får inte heller vara inkorrekt och oärlig. Lojalitet är viktigt i dessa kretsar.
