Brå, PRV, och Riksarkivet är några av de myndigheter som kritiseras för brister i i sina årsredovisningar.
Samtidigt visar Riksrevisionens granskning att ovanligt få allvarliga brister har gjorts av myndigheterna i år.
En av Riksrevisionens huvuduppgifter är att bedriva årlig revision av de statliga myndigheternas årsredovisningar.
Det handlar bland annat om att bedöma om årsredovisningen är upprättad enligt reglerna, om den ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomi, om pengarna har använts på rätt sätt och om ledningens bedömning av intern styrning och kontroll är i enlighet med reglernas krav.
Årets granskning innebar att Riksrevisionen lämnade en så kallad modifierad revisionsberättelse för tio myndigheter, vilket betyder att dessa tio myndigheter brustit i sina årsredovisningar på ett sätt som Riksrevisionen anser vara väsentligt.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Inte redovisat chefernas löner
Enligt riksrevisor Helena Lindberg är resultatet av den senaste granskningen överraskande positivt.
– Så här bra har det inte sett ut på många år. Jämfört med förra årets 21 modifierade revisionsberättelser har det skett en rejäl uppryckning.
Bland de myndigheter som nu kritiseras finns exempelvis Patent- och registreringsverket (PRV). De har inte redovisat vilka ersättningar de ledande befattningshavarna har och inte heller vilka andra uppdrag de åtagit sig.
Även Riksarkivet får kritik, detta eftersom man glömt att redovisa en post i balansräkningen på 60 miljoner kronor. Dessutom har Riksarkivet bedrivit avgiftsbelagd verksamhet med krav på full kostnadstäckning, utan att avgifterna täcker kostnaderna. Ett underskott som uppgår till 24 miljoner kronor.
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är en annan myndighet som får kritik. Brå har, mot reglerna, betalat 5,2 miljoner kronor av anslaget för Center mot våldsbejakande extremism i bidrag till olika organisationer istället för att använda det till utgifter för verksamheten.
